Etikettarkiv: Europa

Venedig – vi har sett det förut

Jag besökte Venedig i somras, för tredje gången i livet. Det är en otroligt speciell stad, men det är också en konstig känsla att vara där – även vid första besöket kändes det som om jag hade sett alltihop förut.

Venedig måste vara en av de bildmässigt mest utslitna  resmålen i världen. Och det ser ju ut precis som på bilderna! Ger man sig tid finns det säkert ett Venedig bortanför schablonbilderna, men vid de korta besök jag har gjort har jag inte sett mycket av det.

Ändå kunde vi inte låta bli att fotografera. Kanske kunde vi få till en bild som inte såg ut precis som alla dem vi sett förut? Det är dömt att misslyckas, men här är några försök i alla fall.

Gondoljär i Venedig

Vid Rialtobron i Venedig

Vid Rialtobron i Vendig

Den översta bilden tog min dotter, de andra tog jag (tror jag).

Alldeles bakom hotellet låg ett bostadsområde med ganska nya hus och utan kanaler. Så här är vi i alla fall inte vana att det ser ut i Venedig!

Bakgata i Venedig

Och på den här restaurangen var det inte bara turister som åt. Gäster kom i sina egna båtar, ett sällskap till och med i gondol (ingen turistgondol med guld och bjäfs, alltså)!

Restaurang i Venedig

Annonser

Nordkette igen

Alldeles oavsett Zaha Hadids stationer, se mitt förra inlägg, är Innsbrucks  Nordkettenbana och hela området helt fantastiskt. Tänk att på ungefär en halvtimme ta sig från stadens centrum 560 meter över havet till 2256 meters höjd!

Första etappen sker med bergbana, sedan är det en lång och en kort linbanefärd innan man är ända uppe.

Linbana Nordkette

Nordkette

I området kan man ägna sig åt vandring, klättring och cykling. Och Flying Fox! Där kastar men sig ut från klippan upphängd i en vajer. Först sa jag att dottern inte fick, men alla andra gjorde det ju… och det var gratis.  Här flyger hon, 20 meter över marken.

Nordkettenbanan

I vintras skrev jag ett inlägg om arkitekten Zaha Hadid.  I det TV-program jag såg om henne visades några bergbanestationer hon ritat i Österrike, men jag noterade inte mer exakt var den där banan låg. Jag tänkte att det inte var så stor chans att jag skulle besöka en skidort i Alperna.

Så passerade min dotter och jag Innsbruck på väg hem från Italien. Staden ligger på knappt 600 meters höjd, men bergen reser sig brant alldeles intill stadskärnan. Vi begav oss till bergbanestationen, för att ta oss upp på högre höjder.

Och där var den plötsligt, Zaha Hadids fantastiska, glaciärinspirerade skapelse!

Nordkettebanan

Nordkettebanan

Nordkettebanan

Nordkettebanan

De tre översta bilderna är från den övre stationen, den understa från den nedre, inne i Innsbrucks centrum.

Jag kan tänka mig att effekten blir ännu starkare på vintern, när stationerna reser sig ur snölandskapet.

Marseille i all hast

image

image

Jag hade fortfarande den gamla klichébilden av Marseille någonstans i bakhuvudet, trots att jag egentligen vet att den inte är sann länge. Den skitiga, farliga hamnstaden finns det nog inte så mycket kvar av. Några intryck från en snabb kvällspromenad: vänligt folkliv, spårvagnar, lyxkryssare, gatumusikanter, höga priser, glada leenden, modemuseum.

Dottern gillar inte stora städer, och har dessutom ont halsen, så något nattliv får jag inte uppleva under detta blixtbesök på väg till Italien. Men jag kommer att återvända till Marseille, i tankarna, och förhoppningsvis i verkligheten också.

Resa bokad

Tågluffarkort, biljetter till Köpenhamn, liggplatsreservationer Köpenhamn-Köln + en hotellnatt i vardera Paris och Toulouse fixade.  Ridveckan utanför Toulouse är bokad sedan länge. Vi tänker oss några stopp på vägen hem också.

Fråga inte hur mycket det hela kostar. Jag tänker inte räkna ihop det. Men vi är i alla fall bara två. Resten av familjen får hålla sig hemma och leva på havregrynsgröt den här sommaren…

Impopulära städer

Svenska Dagbladet publicerade idag en lista över de europeiska huvudstäder som varit minst sökta på sajten Flygresor.se under första kvartalet i år. Den är intressant! Jag brukar klaga på att så få städer/resmål får så mycket uppmärksamhet hela tiden, som till exempel Barcelona och London. Här har vi motsatsen. Här kanske jag kan hitta något intressant.

Nåja, Baku (plats 3) och Minsk (plats 4) har inte ens jag funderat på att resa till. Men ettan, Tbilisi, drömde jag faktiskt om att besöka en period, när jag läste mycket om Sidenvägen. Tbilisi, Samarkand, Bokhara… Läckra namn ialla fall.

Två av  städerna på listan är sådana jag mycket gärna vill resa till nu, snart! Tvåan Bratislava och sexan Ljubljana.

Sommarplanering pågår!

Förrförra sommaren tågluffade jag och sonen. I år är det dotterns tur att få ”lyckan” att fara ut med mig. Att bara luffa runt ensam med mig i flera veckor är inte det hon drömmer om, det inser jag. Istället har vi bokat en ridvecka på en gård utanför Toulouse. Veckan före midsommar kommer vi att vara där. Vi har bokat genom Häst- och Sportresor. De verkar bra. Jag fick hjälp per telefon att välja en lämplig resa, och när vi bokat kom ett brev hem med trevlig information om stället och om hur man tar sig dit, plus en ordlista med häst- och ridtermer på franska och engelska. Det ska bli spännande att se om allt är så där bra i verkligheten också!

Efter en veckas ridning – nåja, det rör sig bara om två-tre timmar om dagen, men ändå – tänker vi oss att det kommer att bli skönt med några dagar vid en strand innan det bär av hemåt. Ett önskemål från dottern är också att resa genom Alperna. Vi tänker lämna lite öppet för improvisation, men jag kan ju inte låta bli att redan nu granska olika rutter. Så jag sitter och lusläser European rail timetable och söker i Deutsche Bahns utmärkta tidtabellstjänst. För vi kommer alltså att åka tåg. För att jag älskar det och för att dottern tänker på miljön. Och för att det tillåter just improvisation.