Månadsarkiv: juli 2009

Badparker

Jag och familjen har varit många gånger på olika äventyrsbad. Paradisbadet i Ö-vik och Pite Havsbad för det mesta, men vi har ockå varit på Gustavsvik i Örebro, Rosenlundsbadet i Jönköping och Aqualand på Gran Canaria. När vi var som mest inne på det här äventyrsbadandet hade vi mycket glädje av Badpatrullens webbsajt. Den startades för mer än tio år sedan, men ligger fortfarande kvar. Gamla uppgifter och brutna länkar till trots hittar jag en del kul att läsa där. Men kanske är jag bara nostalgisk.

I andra länder finns det tydligen ännu större och häftigare badparker. Nu är barnen egentligen för stora för att tycka att det är kul att gå med mamma och pappa på sådana ställen, men kanske ändå…

Reseguiden.se har just nu en artikel om fem badparker i Europa. Mest lockande av de fem tycker jag Tropical Islands söder om Berlin verkar. Världens största tropiska inomhusregnskog och badland! Det vore något när snön yr här hemma. Man kan övernatta inne i regnskogen också, det finns tält och bungalows att hyra. Men då måste man stå ut med lite kackerlackor.

tropical islands

bungalows

England – ölland

De senaste åren har vi mest druckit belgiskt öl. Det är starkt och väldigt smakrikt. Man dricker inte så stora mängder och det passar inte alltid så bra till mat, så ibland är det på sin plats att prova något annat. Några brittiska favoriter har vi då fått, till exempel Innis & Gunn och Whitstable Bay.

Innan vi åkte till England nu i juni tog Christer kontakt med en man som han lärt känna på nätet, men aldrig träffat. Han bor ute på landet i Kent. Han tyckte inte vi skulle träffas i den närmaste staden utan i Faversham, som är trevligare.

FavershamHuvudgatan i Faversham

Vi tittade på båtar och gick sedan på puben. Lite förvånad blev jag när jag kände igen så många av ölsorterna de hade där. Det brukar jag inte göra. Det dröjde lite innan jag fick allt på plats i hjärnan. Det är alltså så att flera av mina engelska favoriter på systemet, bland annat ovan nämnda Whitstable Bay,  kommer från ett och samma bryggeri, Shepherd Neame, och det ligger just i Faversham!

WhitstableVi besökte Whitstable också

Jag blev glad, och tänkte att det här blir godare än det brukar vara på engelska pubar. Jag beställde en sort jag inte smakat förr, och blev lite besviken. Det var lite uddlöst. På nästa pub tog jag Spitfire. Det har jag druckit från tapp i Sverige tidigare, och gillat. Men även den här gången blev jag besviken. Brukar det verkligen vara så lite skum och kolsyra?

I går gick jag på Bishops Arms och testade deras Spitfire på fat. Ja, jag det är ingen tvekan. Det är mer kolsyra.

Bishops armsObs! Personerna på bilden är för mig helt okända.

Det har debatterats mycket om sättet att hälla upp öl. Häller man i lutande glas blir skumkronan mindre och mer kolsyra behålls i ölet. Men det kan inte ha något att göra med min upplevelse av skillnaden mellan fatölet i England och Sverige, för det var ingen skumkrona alls på det jag köpte i England. Det måste vara så att engelsmännen vill ha sitt öl på ett sätt – vi upplever det som avslaget – och så tillsätter man mer kolsyra till det som exporteras. Eller är det jag som inbillar mig?

Ni som vet mer än jag om det här eller har egna erfarenheter, kommentera gärna!

30 år bakåt i tiden?

Vi har tillbringat nästan en vecka på Isle of Wight. Vi var ett par dagar i Faversham  i Kent innan, för att träffa en internet-bekant till Christer. Hans fru visade sig vara uppvuxen nära Isle of Wight, och hade varit där massor med gånger, både som barn och som vuxen. Hon sa samma sak som jag hört och läst flera gånger innan: att man förflyttas 25-30 år bakåt i tiden när man kliver av färjan.

En hel del sanning ligger det i det. Bland annat hittade vi inte ett enda internetcafé på hela tiden! Vi såg ett fåtal mobilpratare, men ingen med headset.

En av de starkaste symbolerna för Isle of Wight är väl badhytterna, som kantar stränderna på östsidan, i till exempel Shanklin och Sandown.

badhytter

Och de används! Soliga dagar flyttar folk ut sina solstolar och sätter sig utanför sitt lilla hus. Tyvärr tog jag ingen bild på det, jag tycker det är så pinsamt att fotografera folk så där (se ett tidigare inlägg om att fota folk)! En del av hytterna är intredda med möbler och skåp, andra verkar bara användas för förvaring av solstolar och surfbrädor.

small hope beach

Vid varje badhyttsanhopning finns det en kiosk med glass, fika, hinkar och spadar, som är öppen vid vackert väder. Som synes var det inte alltid det under vår vistelse!

solstolar

På några av stränderna finns uthyrning av solstolar, kajaker och trampbåtar. Ändå är det ingen medelhavsstämning som infinner sig, snarare är allting väldigt engelskt.

Och så här såg bilarna ut:

veteranbil

Nåja, kanske inte alla!