Julfebern är här. I dag är det första advent. Vi har satt upp julgardinerna och lite lysande grejer i fönstren. Första ljuset är tänt, glöggen och pepparkakorna avsmakade. Jag behöver inte så mycket för att få julstämning, men det ska vara rätt saker. Och ganska mycket handlar om dofter.
Dofter väcker associationer som ingenting annat. Det märker man inte bara till jul, utan också i samband med resor. Visst väcker det härliga minnen att titta på foton från tidigare resor eller att plocka fram någon pryl eler plagg man köpt utomlands. Men det som händer inom mig när jag känner en lukt som jag förknippar med ett särskilt resmål eller resa är ännu starkare. Jag blir liksom för en sekund förflyttad till en annan plats.
De starka rengöringsmedlen som ofta används (eller användes förut i alla fall) i Spanien är en sådan lukt. Visst spanskt rödvin eller röken från franska cigaretter likaså. Doften av pinjebarr tar mig tillbaka till vår första utomnordiska resa, som var till Madeira. Den koncentrerade lukten av dieselavgaser på bildäcket på en färja eller den speciella, svårdefinierade doften av tåg väcker väldigt starka semesterkänslor.
Sist jag var i Barcelona använde jag duschkräm med ingefärsdoft. Visserligen inköpt på Bodyshop i Sverige, men det spelar ingen roll. Jag använde den första gången i Barcelona, så det är där den doften hör hemma. Jag sparade länge och snålade på flaskan, men den tog ju slut i alla fall. Jag fick tag i samma doft igen får något år sedan, men jag tycker den luktar svagare, så den väcker inte lika starka känslor. Eller så är det mitt luktsinne som blivit sämre med åren…
Det mest speciella med doftminnen är att jag inte kan framkalla dem med viljekraft. Hur det ser ut på en plats minns jag ofta på ett ungefär, men jag kan inte säga hur det luktar där. Inte förrän jag känner en doft, och plötsligt vet jag precis var jag känt den förut.
Bilden: Tensta T-banestation. Tunnelbanor har en alldeles egen lukt, som etsade sig fast i mitt doftminne under barndomens stockholmsbesök.
När jag är sjuk under höst och vinter brukar jag längta bort. Jag bläddrar i resekataloger och guideböcker, studerar kartor och läser tidtabeller. Det är soliga resmål som hägrar då.
Restankar 