Monthly Archives: juli 2012

Calatrava!

Jag har länge längtat efter att få se fler byggnader av Santiago Calatrava, förutom Turning Torso, som vad jag förstår inte är särskilt typisk för honom. Det finns flera fina saker i Spanien, som jag har skrivit om förut, till exempel konst- och vetenskapscentret i Valencia och en läcker bro i Bilbao. Jag har inte kommit till någon av de städerna än, men däremot till Lissabon, och Estação do Oriente.

Det är en järnvägsstation, som invigdes1998 i samband med världsutställningen i Lissabon. Visst är den fin!

Estação do Oriente

Estação do Oriente

Estação do Oriente

Estação do Oriente

Fast jag gillar inte interiören. Den är grå och mörk, tycker jag.

Estação do Oriente

Bara grå betong. Man får lyfta blicken ordentligt för att se att detta är något annat än en dussinstation.

Annonser

Anthony Gormley i Lissabon och Umeå

Umeå är en riktig skulpturstad. Jag har förut i flera inlägg uppmärksammat skulpturparken, Umedalen skulptur. Men det finns skulpturer i världsklass på andra ställen i stan också. Bland annat står en kul sak av Anthony Gormley, Rhysome I, mitt i en rondell vid infarten till ett köpcentrum. En massa ben som spretar åt alla håll

Förvånad blev jag när jag i Lissabon klev ut i Parque das Nações –  utställningsområdet från världsutställningen 1998 – och fick se detta:

Rhizome II heter den – så klart!

När jag nu efteråt läser på inser jag att det fanns massor med både kost och arkitektur på området. Klantigt att missa det, det blir helt enkelt att resa tillbaka snart.

Den här såg jag i alla fall:

Homem – Sol (alltså Människa – Sol) av Jorge Vieira.

Det finns konst i tunnelbanan här också

Lissabon är mest känt för sina spårvagnar, men man har faktiskt tunnelbana också.

image

De äldsta delarna av Lissabons tunnelbana är från 1959. Jag har bara hunnit åka en liten del av den, i huvudsak på den nyaste, röda linjen, linha vermelha, som är från 1998. Bilden ovan är från ändhållplatsen, Oriente. Så här ser det ut på några av de andra stationerna på den linjen:

image

image

Olivais

image

image

Chelas

image

image

Oeias

image

image

Cais do Sodré, på den gröna linjen dock, men en lika ny station.

Jag antar att utsmyckningen längs den här linjen är annorlunda än längs de äldre linjerna. Den är i samma stil som i andra moderna tunnelbanor. Mycket är fint och dekorativt, men inte så spännande, tycker jag. Stockholms tunnelbanekonst är mycket häftigare, och ofta integrerad med arkitekturen.

Varje linje har inte bara en färg, utan en symbol också, det tycker jag om. Den röda linjen har en kompassros, den blå en mås, den gröna en segelbåt och den gula en solros. Se dem på Wikimedia commons.

Roof top terraço i Cascais

Samma meny, samma priser och likadan turistrestaurang-uteserveringsstil överallt. Det måste finnas ett annat Cascais, med andra matställen! Och så skymtade vi ett litet torg vid sidan av stråket.

image

Här ligger kyrkan Igreja da Misericordia och så House of Wonders. Roof top terraço Café Galeria står det på banderollen ovanför dörren.

image

En massa prylar och lokal konst till försäljning. Alls ingen unik idé, men trevligt.

image

Och så det riktigt fina: själva takterrassen. Här är som gjort för att sitta länge och smutta på lemonad eller vin och bläddra i designböckerna som står i en back.

image

Äta kan man också göra. Smårätter, sallad och mackor finns det. Och så den här goda smulpajen, vackert serverad med jordgubbsbitar.

Detta är väl egentligen lika turistisk, men åh vad det var skönt att sitta där uppe, höjd över allt tingel tangel, bli trevligt och personligt bemött och sörpla hemgjord lemonad i stället för Pepsi!

Kallt i Atlanten

Det vimlar av folk på stranden Praia da Conceição i Cascais.

image

Men i vattnet är det ganska tomt. Och det förstår jag mycket väl, efter att ha doppat tårna. Men ett dopp ska det väl ändå bli innan vi åker härifrån. Både vatten- och lufttemperaturen är ungefär som en riktigt bra sommar i Umeå.