Monthly Archives: juli 2010

Fler mål för arkitekturvallfärden

Två av mina favoritarkitekter har flera intressanta byggnader i Spanien. Eftersom Spanien är liksom ”mitt land” genom många resor och språkstudier tycker jag att en liten vallfärd runt landet vore på sin plats.

Ju mer jag tänker och läser, desto fler mål kommer upp på min lista. Jag har tänkt på den här drömresan som min Calatravaspaning, men nu när jag har upptäckt Zaha Hadid får jag väl döpa om den till arkitekturspaning eller så.

Korridor av Zaha hadid på Hotel Puerta América i Madrid

Min senaste upptäckt är hotellet Silken Puerta América i Madrid. Här är varje våning formgiven av olika designers, våning 1 av Zaha Hadid. Det står att man kan välja vilken våning man vill bo på, men när det kommer till kritan är det bara Zaha Hadids våning och den högst upp, med svindyra sviter (för upp till 2000€ per natt!) som går att välja.

Alldeles billigt är det naturligtvis inte på våning 1 heller. Ett rum (det finns bara dubbelrum) kostar från 162€. Frukosten går på 21€. Men nog skulle jag kunna tänka mig att kosta på det för en natt. Rummen verkar finnas i vitt eller svart – men jag vet inte om man får välja. En bild visar ett orangefärgat badrum – men inte kan väl själva rummet vara orange också? Kolla biderna här.

Bild på en korridor på Silken Hotel Puerta Américs av  jeremytai, Flickr

Annonser

Gamla tunnelbanor och nya

Vi gjorde ett snabbt stopp i Paris på väg till ridgården utanför Toulouse. Några turer med metron blev det naturligtvis. Parismetron är ju urgammal, från förra sekeskiftet. Och det märks!

Metron i Paris

Trångt, murrigt, tråkigt. Och värst av allt: trappor. Korta trappor och långa trappor. Rulltrappor hör till undantagen. En fasa för den med tunga resväskor. Nu finns det kanske modernare delar av metron också, jag har inte gjort några djupgående studier, men jag tror inte de skulle förändra helhetsintrycket nämnvärt.

Jämför med den underbara tunnelbanan i Stockholm. Den är jag verkligen fascinerad av. Jag har gjort ett par inlägg tidigare om den, här och här.

Läs också artikeln om konsten i tunnelbanan på Minabibliotek.se.

Dubais tunnelbana åkte jag i när jag var där i januari. Den är ju hypermodern, luftig och fräsch. På åtmistone ett ställe fanns det utsmyckning, bilder från stadens förflutna.

Några till har jag åkt, med det var väldigt längesedan. Jag kanske ska börja ägna mig enbart åt tunnelbaneturism, precis som en del reser i sina favoritförfattares fotspår eller bara besöker gravplatser eller slagfält?

Venedig – vi har sett det förut

Jag besökte Venedig i somras, för tredje gången i livet. Det är en otroligt speciell stad, men det är också en konstig känsla att vara där – även vid första besöket kändes det som om jag hade sett alltihop förut.

Venedig måste vara en av de bildmässigt mest utslitna  resmålen i världen. Och det ser ju ut precis som på bilderna! Ger man sig tid finns det säkert ett Venedig bortanför schablonbilderna, men vid de korta besök jag har gjort har jag inte sett mycket av det.

Ändå kunde vi inte låta bli att fotografera. Kanske kunde vi få till en bild som inte såg ut precis som alla dem vi sett förut? Det är dömt att misslyckas, men här är några försök i alla fall.

Gondoljär i Venedig

Vid Rialtobron i Venedig

Vid Rialtobron i Vendig

Den översta bilden tog min dotter, de andra tog jag (tror jag).

Alldeles bakom hotellet låg ett bostadsområde med ganska nya hus och utan kanaler. Så här är vi i alla fall inte vana att det ser ut i Venedig!

Bakgata i Venedig

Och på den här restaurangen var det inte bara turister som åt. Gäster kom i sina egna båtar, ett sällskap till och med i gondol (ingen turistgondol med guld och bjäfs, alltså)!

Restaurang i Venedig

Nordkette igen

Alldeles oavsett Zaha Hadids stationer, se mitt förra inlägg, är Innsbrucks  Nordkettenbana och hela området helt fantastiskt. Tänk att på ungefär en halvtimme ta sig från stadens centrum 560 meter över havet till 2256 meters höjd!

Första etappen sker med bergbana, sedan är det en lång och en kort linbanefärd innan man är ända uppe.

Linbana Nordkette

Nordkette

I området kan man ägna sig åt vandring, klättring och cykling. Och Flying Fox! Där kastar men sig ut från klippan upphängd i en vajer. Först sa jag att dottern inte fick, men alla andra gjorde det ju… och det var gratis.  Här flyger hon, 20 meter över marken.

Nordkettenbanan

I vintras skrev jag ett inlägg om arkitekten Zaha Hadid.  I det TV-program jag såg om henne visades några bergbanestationer hon ritat i Österrike, men jag noterade inte mer exakt var den där banan låg. Jag tänkte att det inte var så stor chans att jag skulle besöka en skidort i Alperna.

Så passerade min dotter och jag Innsbruck på väg hem från Italien. Staden ligger på knappt 600 meters höjd, men bergen reser sig brant alldeles intill stadskärnan. Vi begav oss till bergbanestationen, för att ta oss upp på högre höjder.

Och där var den plötsligt, Zaha Hadids fantastiska, glaciärinspirerade skapelse!

Nordkettebanan

Nordkettebanan

Nordkettebanan

Nordkettebanan

De tre översta bilderna är från den övre stationen, den understa från den nedre, inne i Innsbrucks centrum.

Jag kan tänka mig att effekten blir ännu starkare på vintern, när stationerna reser sig ur snölandskapet.