Månadsarkiv: augusti 2009

Artister från Canada

MusicJag och min sambo har väldigt olika musiksmak. Han lutar åt folkmusiken. Det gör inte jag. Men jag har i alla fall  lättare att tåla den musik han lyssnar på än tvärt om.

För några år sedan upptäckte han att det görs en massa musik i hans smak i Canada. Först hittade han Great Big Sea. De gör någon sorts folkrock, med mycket energi. En del av låtarna gillar jag också riktigt mycket, när jag är på ett okomplicerat humör!

Det finns fler grupper i lite samma stil, som C inte tycker är lika bra rakt igenom, men som har några bra låtar, till exempel Irish Descendants, Celtic Connection och Barra McNeils. De flesta av de här kommer från, eller har koppling till, Newfoundland och i förlängningen till Irland.

Men den stora idolen är Connie Kaldor. Hon är singer/songwriter och gör låtar med stor spännvidd. Jag är väldigt okunnig om musik, men jag hör influenser från både amerikansk folkmusik, franska visor, gospel och en massa annat. Många av hennes texter visar på ett samhällsengagemang eller kan betraktas som feministiska – men många är väldigt humoristiska också! Hon låter aldrig likadant från en låt till en annan. (Dessutom har hon skrivit barnböcker med tillhörande musik).

Hon verkar vara en väldigt bra liveartist också. Om hon gör en europaturné någon gång skulle jag gärna följa med C och lyssna. Ja, jag kan nog tänka mig att följa med på Great Big Sea också. Det är ett sätt att välja resmål på – se var någon av ens favoritartister spelar och var man kan få tag på konsertbiljetter, blir det Amsterdam, Glasgow eller kanske Oslo? Kul vilket som!

Men att jag skulle få med C på en rockkonsert, det kan jag bara glömma!

Bild: FreeFoto.com

Ny stockholmsbok i min smak

Upplevelser med Stockholms tunnelbanaLäste just i Aftonbladet om en ny bok som verkar vara helt i min smak: Upplevelser med Stockholms tunnelbana: en guide. Den är på 250 sidor och handlar både om själva stationerna och om det som finns där man kliver av.

Den ska jag skaffa! Visst klarar jag mycket väl av att turista via tunnelbana utan någon bok (se mitt tidigare inlägg om Tensta tunnelbanestation) och visst finns det andra böcker om tunnelbanan, men jag tror jag skulle gilla den här skarpt.

Det är en annan bok, som just komit ut, som jag också måste ha: min favorit Thomas Gustafssons Spanien – en färd genom historien. Jag beställer dem båda två, genast!

Den stora drömmen

Pappa fick ett vykort häromdagen från en gammal arbetskamrat. Hon åkte transsibiriska järnvägen, och skrev att det var hennes stora dröm, som nu gick i uppfyllelse.

Då började jag fundera på om jag har någon sådan dröm. Jag har ju en massa drömmar och mängder med ställen jag längtar efter att få besöka, men en sån där riktigt stor livsdröm, vad skulle det vara? Ushuaia? Angel Falls? Hurtigruten? Transylvanien? Nya Zeeland? Dubai?

Nej, det finns så mycket intressant. Det är inte något enskilt som står ut så där.

Det kanske skulle vara härligt att ha ett sådant mål. Tänk att spara och planera och drömma. Sedan genomför man det.

Och sen då?

Min hemma-oas

En hel vecka med sommarväder. Den kom som en extra present, så här när semestern är slut och alla redan hade gett upp hoppet om att få tanka lite sol och värme här hemma den här sommaren. Jag har försökt suga ut så mycket som möjligt av den. Tagit kompledigt för att bara vara ute, flexat ut och åkt till havet, tagit långa cykelturer.

slingerväxterMen framför allt har jag suttit på min balkong. Egentligen begär jag inte så mycket mer av livet just nu… Flera kvällar har jag suttit ute till tio, ensam, med C. eller med goda vänner.

Det är nu mina odlingar är som finast. De blandade slingerväxterna jag sådde i början på sommaren, och som ända till för några veckor sedan inte såg ut att bli mer än ett skämt, har nu brett ut sig ganska ordentlig och söker sig upp längs spaljén. Jämför med hur de såg ut i midsomras.

Tomatplantorna jag fick av C:s syster är fina, men så många tomater är det inte på dem än. Hoppas det blir några fler. Hinner de inte mogna innan frosten kommer gör det inte så mycket. Det brukar fungera att ta in hela plantorna och låta tomaterna mogna inne. Ett år skördade vi nästan ända fram till jul!

augustibalkong

Cykelsemester

cykelUnder en cykeltur i dag började jag tänka på hur skönt det kan vara med cykelsemester. Jag har varit ute fem gånger, om jag inte minns fel. Två gånger i Halland, en gång i Västergötland, en gång i Dalarna och en södra i Tyskland.

Siljan runt är en bra tur. Lagom dagsturer (sådär 3-4 mil) mellan vandrarhemmen, fyra stycken jämt fördelade runt sjön  (se STFs hemsida), och lättcyklade vägar, vad jag minns. Tyvärr regnade det en hel massa, och jag blev jätteförkyld.

Tysklandsturen var ett riktigt stort projekt. Vi skickade cyklarna med tåg till Augsburg och de kom fram som de skulle. Det skulle inte gå nu. SJ tar emot cyklar på vissa tåg på somrarna, men norrlandstågen är inte med bland dem. Men då var det inga problem. Vi cyklade några dagar, mycket upp och ner och mycket växlande väder. Efter en extra regnig dag fick C. inflamation i en hälsena, så cyklingen tog slut i Friedrichshafen vid Bodensjön.

Cykelturerna i Halland var de vädermässigt bästa. Vi hann inte så många mil varje dag, men det behövs liksom inte där. Det är bara några få mil mellan städerna, och det finns gott om vandrarhem och liknande. Jag har bott på vandrarhemmet i Åsa och på Fästningens vandrarhem i Varberg. Ett som jag gärna skulle vilja besöka är Kvarnens vandrarhem, Olofsbo, Falkenberg. Den gamla kvarnen har jag passerat en massa gånger, även på cykel, men då var den inte vandrarhem.

Vill man följa kusten kan man långa sträckor följa den gamla E6:an, alltså bra asfaltväg men måttligt med trafik, utom kanske under värsta semestertiden. Det finns fyra skyltade cykelleder genom Halland, väl beskrivna i en broshyr, som kan beställas kostnadsfritt från halland.se eller ladda ner som pdf.

Jag var mycket i Halland som barn. Vi hade stuga i Espevik norr om Varberg, och hälsade ofta på släktingar som semestrade på andra håll i Halland. Ett ställe jag minns som riktigt härligt är Haverdalsstrand norr om Halmstad. Den ligger i ett naturreservat och har, som jag minns det, fantatiska vågor.

Läs mer om cykelleder och cykelturism hos Svenska cykelsällskapet och Cykelfrämjandet.

Att färdas på Isle of Wight

När vi kom till Isle of Wight trodde jag att man skulle behöva bil för att kunna ta sig runt och uppleva landskapet eller komma till alla små turistfällor som djurparker, vitlöksodlingar, hästgårdar med mera som finns spridda över ön. Efterhand förstod jag att det inte var nödvändigt. Busstrafiken är imponerande!

Isle of wight är en ö på ungeför 380 kvadratkilometer och med 140 000 invånare. Befolkningen är fördelad på många små samhällen över hela ön. Det är alltså tätt mellan byarna och städerna. Trots öns litenhet är både natur och bebyggelse ganska varierad.

I öster ligger klassiska badorter som Shanklin och Sandown. I väster är naturen och havet lite vildare. Yarmouth på västkusten är en väldigt liten stad med en ofantlig mängd segelbåtar.

The Needles

Den här bilden är tagen vid The Needles (det är själva nålarna som syns alldeles utanför udden) i sydväst.

buss

På bussbolaget Southern Vectis hemsida hittar man linjekarta och tidtabeller. Förutom de reguljära bussarna finns det också ”open top tours”, turistturer som också kör efter fast tidtabell. Det finns endags- tvådagars och veckobiljetter, som gäller på samtliga bussar. Bara att hoppa av och på. Och de går ofta! Från East Cowes på norra sidan till huvudstaden Newport mitt på ön går de var 12:e minut, och resan tar bara 16 minuter. Det går att kuska runt hela ön och se en hel del på en enda dag, om det skulle roa en.

Är det då intressant att göra det? Det tycker jag! Jag njöt av att se landskapet växla utanför dubbeldäckarens fönster, att kunna improvisera och hoppa från den ena bussen till den andra och se lokalbefolkningen blandas med turister. Ena timmen stod jag i blåsten vid The Needles, nästa flanerade jag på en stadsgata och tittade i skyltfönster. Rena sevärdheter finns det också, även om de inte är av Eiffeltornets dignitet, drottning Victorias sommarhus i Cowes, till exempel.

Ön kryllar också av det som jag här ovanför kallade turistfällor. De undvek vi, utom en djurpark i Sandown, som barnen var på. Den var liten och nog rätt skabbig, med svenska mått mätt. Men om man tar det för vad det är och låter det ingå i den allmänna upplevelsen av engelskt semesterliv är det rätt kul.

För att kolla lite av vad som finns att göra och se, gå in på www.iwight.com eller www.islandbreaks.co.uk.