Monthly Archives: maj 2010

Himlen i tunnelbanan

Egentligen är det lönlöst att försöka ta bilder  i tunnelbanan med så usla kameror som jag har, men jag kan inte låta bli! Det här är Vreten, längs den blå linjen mot Hjulsta.

Vretens tunnelbanestation

Vretens tunnelbanestation

Konstnären heter Takashi Naraha, en japan bosatt i Sverige. Så läckert att flytta ner himlen under jord!

Takashi Naraha arbetar annars i sten, oftast svensk diabas. Han har en granitskulptur här i Umeå, i skulpturparken.

Skulptur av Takashi Naraha

Annonser

Inte mer än man behöver

Jag mår så bra av att röja och rensa hemma. Nu är jag på gång igen, det är kläder, porslin och glas som ryker. Ju mer jag rensar, desto mer energi får jag att rensa mera. Logiskt sett borde jag då snart ha ett hem med enbart sånt vi verkligen behöver, eller? Nej, jag vet att energin kommer att ta slut. Det är ju ett oändligt projekt.

Enda sättet att föra det i hamn är nog att flytta. Mamma gjorde det i höstas, när pappa kom på äldreboende. Jag tror hon rensade ut hälften av alla grejer, både möbler och prylar. Några få, fina saker har hon köpt till, och nu har hon ett riktigt trevligt och ”rent” hem. Det är inspiration!

Prylar man inte behöver, och som bara ligger orörda någonstans, stjäl energi. Det står om det i boken Rensa i röran med feng shui. Jag tror inte alls på feng shui som sådant, men just det där med onödiga saker som energitjuvar upplever jag själv väldigt starkt.

Jag tror det här är en förklaring till att jag tycker så mycket om att bo på hotell. Där har man bara det allra nödvändigaste, och det räcker.

Uppmärksammat på hemmaplan

Jag prenumererar på tidningen Camino. Men det är ju så att vissa perioder samlas tidningarna på hög, man har annat för sig. Häromdagen bläddrade jag igenom  nummer 16, som kom i april. Där fanns en liten artikel om Bokcafé Pilgatan här i Umeå.

Medlemskort från Bokcafé PilgatanBokcafé Pilgatan är en, enligt hemsidan,  ”kooperativ bokhandel med norrländsk blick, kvinnlig utsikt och barnperspektiv”. Mycket beröm får det i Camino för gott, ekologiskt och rättvisemärkt fika och sopplunch i trevlig miljö. Välförtjänt måste jag säga! Och kul att det här projektet, med många ideella arbetstimmar och stort engagemang bakom, får publicitet utanför stan.

Hoppas många turister hittar dit. Förutom att fika kan ni handla böcker, både nya och antikvariskt, och delta i kulturarrangemang.

Man kan också bli medlem i Kulturföreningen Pilgatan för 200:-, eller mer om man vill stödja föreningen ytterligare. Då får man ett sånt här fint medlemskort! Det finns många andra (bara kvinnliga tror jag) kulturpersonligheter att välja på som motiv, från Lilla My till Virginia Woolf.

Jag vill också slå ett slag för Pilgatans granne och samarbetspartner Mingus bok & skivbutik. Här finns ett personligt, genomtänkt och förvånansvärt brett sortiment. På hemsidan står det ”Vi har musik, politik, lyrik och skönlitteratur som specialintresse”, men här finns en väldig massa annat också.

Resor framför datorn

Jag har använt Google Earth mycket för att se mig om i världen utan att lämna datorn. Från många turistmål och städer finns det massor av foton, och även panoramabilder att dyka ner i. Inför englandsresan förra året tittade jag mycket på bilder från småstäder dit vi kunde fara. Tillgången på bilder är väldigt nyckfull. Det är användarna själva som lägger in de vanliga fotona, och panoramabilder finns mest från de större turistmålen och viktiga städer. Men en massa intressant finns det att titta på i alla fall.

Google maps och vårt svenska Hitta.se kan man, som jag tidigare skrivit om, vandra runt i många städer. På Hitta.se klickar man  på Gatubild och väljer vilken stad man vill besöka. Det finns 29 stycken än så länge.

På Google maps tar man fram den stad man vill se och drar den lilla gula gubben ovanför zoomskalan dit man vill. Google maps har ständigt bilar ute och fotograferar för deras Street view. Vilka områden som är täckta och var bilarna finns just nu syns här. Nordamerika, Europa och Australien är väldigt väl fotograferade.

Jag trodde att Google maps också bara fotograferade städer, men när jag började titta närmare upptäckte jag hur fel jag hade.  Google maps har för många landsändar fantastiskt bra täckning, otroligt, förvånansvärt, nästan skrämmande bra. För Sveriges del kan man följa vägarna ända in i fjällvärlden och in i småsamhällena. Men det finns luckor. Till exempel verkar inte Gällivare finnas med, trots att omkringliggande områden är klara.

En nackdel med Google street view är att kartan bara blir en mycket liten ruta nere i högra hörnet. På Hitta.se har man den längs hela nederkanten, och man kan dra upp den större om man vill. Det gör det mycket lättare att se var man är. – Fast när jag tittar närmare efter på Google maps ser jag att det går att sträcka ut kartan så den täcker hela nederkanten. Den går inte att förstora ytterligare, men det duger.

En fin samling intressanta virtuella resmål finns på Online universities.com (tack till min arbetskamrat Åsa för länken!). De flesta är från Google maps, men det finns en del annat med också.

Om man inte orkar trava runt nere på gatorna utan är ute efter snygga panoramabilder från utvalda resmål, i huvudsak med historiskt intresse är Arounder.com en bra sajt. Bilderna tar en stund att ladda, men är jättefina.

Älgens hus

När jag i mitt förra inlägg funderade på vilka roliga ställen vi besökt tillsammans med barnen, tänkte jag mest på mer avlägsna anläggningar. Umeå är inte direkt känt för att ha många bra attraktioner. Men inom en timmes väg från stan finns det en hel del.

Till exempel Älgens hus i Bjurholm. Vi har varit där två gånger, andra gången med goda vänner på besök.

Utsikt från Älgens hus i Bjurholm

Min mamma fotograferar.

Hos älgkalvarna på Älgens hus i Bjurholm

Den lilla älgen Greta (eller är det Gustav?) är lekfull.

Hos älgkalvarna på Älgens hus i Bjurholm

Vuxen älg på Älgens hus i Bjurholm

Christer Johansson är VD på Älgens hus, sköter om älgarna och är en engagerad och kunnig guide.

Älgens hus är en välskött och fin anläggning. Det finns ett älgmuseum och en trevlig restaurang med god mat där också. Dessutom säljer de älgprylar och hemgjord älgost. Och visst är det fascinerande att se de här djuren på så här nära håll. Ett givet utflyktsmål när man har besök söderifrån!

Vad vi gjort och inte gjort

Häromhelgen var ju jag och C i Stockholm. Vad skönt det var att resa bara vi vuxna! Ströva runt vart vi ville, utan några små som blev less. Träffa vänner och kunna prata i lugn och ro i flera timmar. Titta på det vi ville, inte det som roar barn.

Ankare på VasamuseetMen jag måste erkänna att jag saknar de där barnresorna också. Vi gjorde en massa kul ihop medan barnen var i rätt ålder. Skansen, Vasamuseet och Aquaria, om vi håller oss till Stockholm. Universeum, SjöfartsmuseetMaritiman och Ostindiefararen i Göteborg. Jamtli och en massa äventyrsbad. Tom Tits i Södertälje och Teknikens Hus i Luleå.

Kamomilla stad

Djurparken med Kamomilla stad i Kristiansand. Muminvärlden i Nådendal.

Det är ju inte så att man inte kan gå till de här ställena utan barn, se mitt inlägg från senaste (ofrivilliga) göteborgsbesöket, men det är ju inte riktigt samma sak.

LegolandLegoland kom vi oss aldrig iväg till.  Det tycker jag är jättetråkigt. Jag hade planer på att åka dit ensam med barnen en sommar, när C var och seglade i Finland. Men av olika skäl rann det ut i sanden. Det ångrar jag nu!

Nu får jag väl bara hoppas på att få barnbarn – innan jag själv är för gammal och skruttig för Legoland!

Översta bilden: Sonen (till höger) och en kompis på Vasamuseet 2000.
Mellersta bilden: Kristiansand 2003
Nedre bilden: pappa och jag på Legoland ungefär 1970.

Resa bokad

Tågluffarkort, biljetter till Köpenhamn, liggplatsreservationer Köpenhamn-Köln + en hotellnatt i vardera Paris och Toulouse fixade.  Ridveckan utanför Toulouse är bokad sedan länge. Vi tänker oss några stopp på vägen hem också.

Fråga inte hur mycket det hela kostar. Jag tänker inte räkna ihop det. Men vi är i alla fall bara två. Resten av familjen får hålla sig hemma och leva på havregrynsgröt den här sommaren…