I går var jag och sonen i stan för att shoppa julklappar. Narutligtvis blev vi ordentligt hungriga efter ett par timmar, och gick på kinarestaurang. Det har blivit väldigt lite lyx och nöjen de senaste veckorna. Familjens uppmärksamhet har istället varit på febertermometrar, näsdukar och spyhinkar… Därför tyckte vi att vi kunde kosta på lite nu, när vi äntligen mår bra.
Sonen började med grönsakssoppa. En delikat sådan med sparris och annat gott. Sedan åt han anka med grönsaker. Det hela påminde honom om en minnesvärd måltid i Zagreb i somras. Vi hade några timmar på oss mellan två tåg och hitade inte alls i stan. Men det var trivsamt att ströva omkring i den ljumma sommarkvällen, och till slut hittade vi en restaurang som verkade passa oss. Priserna var helt OK, och menyn intressant. Vi satt på den lummiga innergården och sonen beställde som vanligt soppa till förrätt. Han fick in en hel terrin – och kyparen kom med en tallrik till mig också, om jag ville smaka. Vad jag åt till huvudrätt kommer jag inte ihåg, men sonen åt anka med någon sorts pasta – allt hoprört med en fet sås och tydligen delikat. Men det var så mäktigt att han inte orkade med alltihop, och det grämer honom än!
Zagreb ser jag gärna mer av. Stan kändes som ett ”mini-Prag”, med vänlig och avspänd stämning. Andra som också passerade i sommras håller med mig. Ett problem verkar vara att det inte är lika lätt att hitta prisvärt boende som vid kusten eller i Sarajevo. Men det finns ett vandrarhem lite utanför centrum, som tydligen är OK.
Bild från Flickr, tagen av PnP!
Jag har varit många gånger i Spanien, kanske ett 20-tal. En hel sommar tillbringade jag där, först på resande fot, sedan några veckor på språkkurs i Barcelona. Jag har också läst en hel del om landet. De bästa böckerna tycker jag är de av Thomas Gustafsson – Spanien sol och skugga, Barcelona och Madrid. Intressanta, välskrivna och snygga.
Jag läser 
Restankar 