”Islands ekonomi är skjuten i sank, men det är inget som tycks bekomma dem som tar hand om besökande turister. Och naturens krafter är det ingen som rår på.”
Så står det i senaste numret av Allt om resor. De visste inte hur rätt de hade.
”Islands ekonomi är skjuten i sank, men det är inget som tycks bekomma dem som tar hand om besökande turister. Och naturens krafter är det ingen som rår på.”
Så står det i senaste numret av Allt om resor. De visste inte hur rätt de hade.
Nu är jag i en väldigt märklig situation. Jag har en resa bokad och klar, inga hinder i sikte – utom en liten rackans vulkan!
Jag kom hem från Halmstad i söndags, ett och ett halvt dygn försenad. Till på fredag ska väl flyget komma igång igen, tänkte jag. C föreslog att vi ändå skulle boka tåg, för säkerhets skull. Jag tyckte först inte det var någon god idé, men kom på bättre tankar. Då var naturligtvis liggplatserna slut.
Idag har de flesta planen mellan Umeå och Stockholm gått. Så ikväll är det stopp igen. Nya askmoln på väg. Jag kan bara hålla tummarna för fredag.
Egentligen är det ingen katastrof om resan blir inställd. Vi ska ju bara till Stockholm, och jag tror nog att de vi ska träffa där kan om några veckor också. Tågbiljetter går att få tag på, och hotell också, även om det kanske blir lite mindre centralt än det vi bokat nu.
Då slår det mig: om nu planet går på fredag, så är det ändå inte säkert att det går hem på söndag. Håhå, vad krångligt!
Satellitbild av Eyjafjallajökull 16 april 2010 från Flickr, DigitalGlobe
Publicerat i Reseplanering, Transportmedel
Jag är i Halmstad nu. Trodde jag skulle sova i min egen säng i natt, men Eyjafjallajökull hade andra planer för mig. Hotellnatt i Göteborg och tåg hem i morgon kväll verkar vara en mer realistisk framtidsutsikt. Ledsen? Nepp!
Publicerat i Jobbresor, Reseplanering, Transportmedel
Svenska Dagbladet publicerade idag en lista över de europeiska huvudstäder som varit minst sökta på sajten Flygresor.se under första kvartalet i år. Den är intressant! Jag brukar klaga på att så få städer/resmål får så mycket uppmärksamhet hela tiden, som till exempel Barcelona och London. Här har vi motsatsen. Här kanske jag kan hitta något intressant.
Nåja, Baku (plats 3) och Minsk (plats 4) har inte ens jag funderat på att resa till. Men ettan, Tbilisi, drömde jag faktiskt om att besöka en period, när jag läste mycket om Sidenvägen. Tbilisi, Samarkand, Bokhara… Läckra namn ialla fall.
Två av städerna på listan är sådana jag mycket gärna vill resa till nu, snart! Tvåan Bratislava och sexan Ljubljana.
I morgon reser jag till Halmstad på konferens. Det ser jag verkligen fram emot. Halmstadkonferensen hålls varje år och handlar om biblioteksutveckling. Det här är den tjugonde i ordningen, men den första som jag åker på. Programmet verkar mycket intessant. I deltagarlistan ser jag också att jag kommer att få tillfälle att träffa flera vänner och bekanta, och jag tror att det kan bli lika givande att prata med dem som att ta del av programmet. Och kul!
Sen är det ju alltid roligt att få lufta sig lite och se andra nejder – alldeles väldigt roligt tycker ju jag. Nästa det roligaste som finns. Jag har tagit av fodret från jackan och plockat fram tunnare skor. Lite mer vår än här måste det ju vara. Jag var i Halmstad en del som barn, men inte så mycket att jag känner mig hemma, som i Varberg och Falkenberg. Och det nya biblioteket har jag inte sett. Det ser fint ut på bilderna!
Bild på Halmstads stadsbibliotek från Flickr, av ET Photo.
Så då står vi plötsligt här, min sambo och jag, och frågar oss vad vi ska göra tillsammans bara han och jag. Det var så längesen. Vi har gjort en massa saker med barnen, och även var och en för sig. Men vi två tillsammans – vad skulle vi verkligen gilla båda två?
Jag har tidigare bloggat om lämpliga resmål för oss två. Men det är inte bara målet som är viktigt. Ressätt, vistelsens längd, hur man bor och vad man gör på platsen måste ju också beaktas.
Jag funderar så mycket på resor, så jag har en massa önskemål och planer. Jag vet att C. tycker att en hel del av mina reseidéer låter bra, och att han gärna följer med på sånt som jag gillar. Men vad vill han själv egentligen?
Englandsresan förra sommaren var till stor del hans idé. Han tycker om det engelska och njöt av att bara vara där. Sen träffade vi en god vän till honom och en webbbekant. Sånt gillar han också. Han talar ofta om hur trevligt vi hade det.
Långa flygresor är inte något C. längtar efter. Han var den i familjen som led mest när vi åkte till Brasilien för fem år sedan. Men ibland talar han om att han skulle vilja åka till Söderhavet igen. Han var på bland annat Samoa, Fiji och Nya Zeeland för en herrans massa år sen. Men annars tror jag korta flygresor och tåg är det bästa.
En avgörande skillnad mellan oss två är att jag njuter att själva resan, nästan hur den än går till. Jag gillar känslan av att vara på väg från ett plan till ett annat på en larmande flygplats, leta efter en bussterminal i en storstad eller orientera mig i tunnelbanesystemet. Jag gillar också väntetiden på en järnvägsstation eller timmarna på väg. Det gör inte han.
Nu är det bara tre veckor tills vi ska på vår stockholmsweekend. Det blir en början i alla fall. Sen ska jag nog dra med gubben på lite större projekt!
Understa bilden tog C. på Fiji 1985. Övre bilden: C. på Nya Zeeland samma år, okänd fotograf.