Etikettarkiv: Frankrike

Gamla tunnelbanor och nya

Vi gjorde ett snabbt stopp i Paris på väg till ridgården utanför Toulouse. Några turer med metron blev det naturligtvis. Parismetron är ju urgammal, från förra sekeskiftet. Och det märks!

Metron i Paris

Trångt, murrigt, tråkigt. Och värst av allt: trappor. Korta trappor och långa trappor. Rulltrappor hör till undantagen. En fasa för den med tunga resväskor. Nu finns det kanske modernare delar av metron också, jag har inte gjort några djupgående studier, men jag tror inte de skulle förändra helhetsintrycket nämnvärt.

Jämför med den underbara tunnelbanan i Stockholm. Den är jag verkligen fascinerad av. Jag har gjort ett par inlägg tidigare om den, här och här.

Läs också artikeln om konsten i tunnelbanan på Minabibliotek.se.

Dubais tunnelbana åkte jag i när jag var där i januari. Den är ju hypermodern, luftig och fräsch. På åtmistone ett ställe fanns det utsmyckning, bilder från stadens förflutna.

Några till har jag åkt, med det var väldigt längesedan. Jag kanske ska börja ägna mig enbart åt tunnelbaneturism, precis som en del reser i sina favoritförfattares fotspår eller bara besöker gravplatser eller slagfält?

Annonser

Marseille i all hast

image

image

Jag hade fortfarande den gamla klichébilden av Marseille någonstans i bakhuvudet, trots att jag egentligen vet att den inte är sann länge. Den skitiga, farliga hamnstaden finns det nog inte så mycket kvar av. Några intryck från en snabb kvällspromenad: vänligt folkliv, spårvagnar, lyxkryssare, gatumusikanter, höga priser, glada leenden, modemuseum.

Dottern gillar inte stora städer, och har dessutom ont halsen, så något nattliv får jag inte uppleva under detta blixtbesök på väg till Italien. Men jag kommer att återvända till Marseille, i tankarna, och förhoppningsvis i verkligheten också.

Just nu i Paris

image

Första anhalten i Paris: creperiet nedanför Sacre Coeur. Här förändras ingenting! Jag tror dock dottern var duktigare på att beställa på franska för tre är sen – trots (eller?) två års franskastudier.

Sommarplanering pågår!

Förrförra sommaren tågluffade jag och sonen. I år är det dotterns tur att få ”lyckan” att fara ut med mig. Att bara luffa runt ensam med mig i flera veckor är inte det hon drömmer om, det inser jag. Istället har vi bokat en ridvecka på en gård utanför Toulouse. Veckan före midsommar kommer vi att vara där. Vi har bokat genom Häst- och Sportresor. De verkar bra. Jag fick hjälp per telefon att välja en lämplig resa, och när vi bokat kom ett brev hem med trevlig information om stället och om hur man tar sig dit, plus en ordlista med häst- och ridtermer på franska och engelska. Det ska bli spännande att se om allt är så där bra i verkligheten också!

Efter en veckas ridning – nåja, det rör sig bara om två-tre timmar om dagen, men ändå – tänker vi oss att det kommer att bli skönt med några dagar vid en strand innan det bär av hemåt. Ett önskemål från dottern är också att resa genom Alperna. Vi tänker lämna lite öppet för improvisation, men jag kan ju inte låta bli att redan nu granska olika rutter. Så jag sitter och lusläser European rail timetable och söker i Deutsche Bahns utmärkta tidtabellstjänst. För vi kommer alltså att åka tåg. För att jag älskar det och för att dottern tänker på miljön. Och för att det tillåter just improvisation.

Arkitektur på SVT play

I början på januari började en ny programserie i Kunskapskanalen om arkitektur. Jag upptäckter det redan när första programmet skulle sändas, vilket är ovanligt när det gäller mig. Det första avsnittet skulle handla om en av Antoni Gaudís byggnader i Barcelona. Jippi, tänkte jag. Men jag blev faktiskt ganska besviken. Det var lite småtråkigt. Kanske var det för lite stoff för ett helt program. Jag satt bara och längtade efter att få se fler av Gaudís verk och få höra mer om hans idéer.

Besvikelsen gjorde att jag inte kollade upp de följande programmen, och snart helt glömde det hela. Men häromdagen snubblade jag över serien igen, den här gången på SVT play. Banbrytande arkitektur stod det, och när jag klickade hittade jag till min förvåning ingen mindre än Santiago Calatrava och hans fantastiska snabbtågsstation vid Lyons flygplats, Satolas (den heter tydligen Saint Exupéry nu).

satolasJag älskar Calatravas byggnader, och Satolas är en som jag verkligen skulle vilja se i verkligheten. Och det här progammet var bra! Det visade byggnaden från alla tänkbara vinklar och hur den var konstruerad. Calatrva själv berättade hur han tänker. Det är mycket rörelse, natur, fågelvingar och människokroppar. Han jobbar med teckning och skulptur också. Skulpturen som Satolasstationens form bygger på gjordes faktiskt tio år innan han fick det här uppdraget.

Programmet visade hur stationen byggdes som en pendang till flygplatsen. Calatrava tog hänsyn till flygplatsens form och enskilda formelement.

Tyvärr sviker resenärerna stationen. Bara 1,5 procent av flygpassagerarna tar snabbtåget. Den stora, mäktiga hallen ser övergiven ut. Mystiskt!

Bild från Flickr, tagen av fade to grey.

Med familjen

En resa med hela familjen ställer lite speciella krav. När barnen var mindre fanns det mer ett ”vi”. Nu är vi liksom mer fyra olika individer med helt olika intressen och preferenser som ska jämkas ihop.

gataDen senaste resan vi gjorde alla tillsammans var till Frankrike påsken 2006. Barnen tyckte det var jättejobbigt i Paris, fast intressant. Christer tyckte nog bara det var jobbigt. Sedan åkte vi till en mindre stad, och trots att vårvädret inte var riktigt det vi hoppats på hade vi riktigt trevligt. Barnen gick runt själva och utforskade och fotograferade. Alltså säger erfarenheten att vi ska undvika storstäder.

Här är några av mina idéer för sommaren:

England. Egentligen inte min idé, utan Christers. Men jag är positiv. England är trevligt, fast jag har inte varit där så många gånger. Problemet för mig är att jag vet för lite, och landet är så stort att jag har svårt att veta var vi skulle trivas bäst. Ett plus är språket. Barnen är så kaxiga när det gäller engelska, det skulle vara kul att se hur bra de klarar sig IRL.

Finland. Jag vet inte riktigt varför jag trivs så bra där. Lugnt och trevligt, och mycket kul för barn. Tammerfors kom vi inte till sist vi var där, vi ”fastnade” i Vasa – Vasalandia drog mer än det stora nöjesfältet i Tammerfors. Alla sjöarna vill jag också se, och Helsingfors. Språket då? Ja, det är inte på så många ställen svenskan är gångbar och förmågan/viljan att prata engelska är inte heller så stor. Men finskan är ett spännande språk, och vem har sagt att det ska vara lätt!

Mallorca – Puerto de Soller eller något annat lugnt ställe. Christer har varit på Mallorca en gång, och då var det bara grisfester som gällde. Jag skulle vilja visa honom ett annat Mallorca.

hvarKroatien. Sonen och jag var där i somras, på Hvar. Vänlig, avslappnad stämning, sol och värme och fantastiskt, turkosblått vatten. Perfekt, när man väl vant sig vid gruset på stränderna. Det är lätt att drömma om solsemestrar vid den här årstiden.

Men om det blir riktig sommar i Sverige i år, för en gång skull, badar jag hellre här.

Jordanien. Petra är ett av de få ”must see” som jag faktiskt är riktigt sugen på. Jag tror det skulle vara en upplevelse för oss allihop. Men nu är vi inne mer på avdelningen fjärran drömmar, och de får vänta tills jag fyller 50.