Etikettarkiv: Europa

Boka tåg i Europa

Lasse på Västerviks stationEnligt en artikel i Camino magasin nummer 31 som kom förra sommaren, ska det under detta år komma ett gemensamt bokningssystem för ett antal tågbolag i Europa, bland andra SJ, DB. Renfe och SNCF, på samma sätt som man idag lätt kan boka flygbiljetter runt hela världen. Det ska också, enligt artikelförfattaren gå att köpa gemensamma tåg- och flygbiljetter.

Det låter som en dröm – desto mer som jag inte har hört eller läst något om detta någon annanstans. När jag googlar på det får jag ett par träffar från hösten 2012. Har det runnit ut i sanden? Någon som vet mer?

Försök att samordna de olika europeiska järnvägsbolagens sök- och bokningstjänster är amerikanska Raileurope.com (som inte fungerade så bra när jag testade) och brittiska Thetrainline-europe.com (som fungerade bättre, fast bara för sökning) och Loco2 (som verkade fungera bäst, men bara skickar biljetter inom Storbritannien). Antagligen går det lika bra med gamla hederliga Deutsche Bahn.

Istanbul

Jag har inte gått igenom bilderna från Istanbul ordentligt än, fast det är över två månader sen jag kom hem. Det är nackdelen med att fota digitalt – det blir en sån ofantlig massa bilder.

Ett annat problem är knutet till resmålet som sådant. Första gången i Istanbul, och vi tittade mest på sådant som alla andra också sett och fotograferat, sådant som man sett mycket bättre bilder av i tidningar och böcker. Det är precis som med Venedig. Men det är klart jag måste fotografera ändå.

Här är till exempel solnedgången över Galatabron:

Galatabron

Och kryddmarknaden:

Utanför kryddmarknaden

Och en man som ber i Rüstem Pasa-moskén:

Ber i Rüstem Pasamosken

Den fantastiska blåa Iznik-mosaiken som fanns överallt fascinerade oss. Det var blommönster varierade i det oändliga. Men när hela väggar var täckta av det ena mönstret intill det andra, som här i Topkapipaltaset, blev jag till slut övermätt:

Topkapi

I London

Vulkanaskan var ju bara ett skrämskott den här gången, så vi kom iväg till London. Vädret lämnade en del övrigt att önska, och det blev inte heller så mycket tid till turistande.

Design Museum
Men en sväng på södra sidan av Themsen och ett besök på Design Museum hann jag med. Där var en intressant utställning om den holländske grafiske designern Wim Crouwel.

South Bank

Jag hade aldrig varit på South Bank förut, det är en väldigt trevlig del av London. Och det är en lite märklig utsikt man har tvärs över Themsen – gammalt och nytt, högt och lågt utan någon synbar plan.

South Bank

På bakgatorna kändes det som en helt annan stad.

Det här huset tycker jag är fint och snyggt.

Tallinnkryssning

Förra helgen åkte jag och min dotter på en kryssning till Tallinn. Jag har sett Dororesors annons i flera år nu, kryssningar till Tallinn eller Riga med buss ända från Umeå för bara 995 kronor. De flesta har tyckt att jag har varit knäpp när jag sagt att jag är sugen på att åka. Men nu hakade dottern på, och så åkte vi.

Bussen gick klockan sex på morgonen från Operaplan. De allra flesta passagerarna var 60-plussare som hade som en viktig anledning till resan att köpa billig sprit. Men alla var trevliga, och bussresan gick smidigt och bra.

Färjan avgick från Värtahamnen tolv timmar efter avfärd från Umeå.

TallinnfärjanDet var fint att stå på akterdäck och se Stockholm försvinna i vårsolen.

Hytten på tallinnfärjanVi hade lagt till lite för att få utsides hytt, det var skönt att ha fönster. Färjan, Baltic Queen, är alldeles ny och fräsch. Vi tyckte om hytten.

Spårvagn i Tallinn I Tallinn finns det spårvagnar. Det gillar jag. Alla vi såg var i olika färger.

Runt stora delar av gamla stan går en medeltida stadsmur med fina torn.

Alexander Nevskijkatedralen i TallinnDet är fullt av kullerstensgator och mer eller mindre gamla hus. Och så Alexander Nevskij-kateldralen, en rysk-ortodox kyrka som stod färdig år 1900. In i den går inte estländarna, tydligen inte ens guiderna.

Tallin färjehamnenBaltic Queen är båten till höger. Precis framför den, färdiga att köra ombord fyllda med lådor med wiskey och öl, står ”våra” bussar.

Tallinn Viru centerVi handlade ingen sprit, men väl en hel del kläder, bland annat här på Viru center.

Tallinn färjemiddagPå hemvägen åt vi oxfilé på het lavasten. Riktigt gott och kul.

På det hela taget en lyckad tripp. Och så fick vi båda ett nytt land och en ny stad att lägga till listan på besökta.

Konst i Spanien

Återigen har jag missat några intressanta TV-program. Den här gången var det mamma som frågade om jag sett serien Konst i Spanien från BBC. Det tredje och sista programmet sändes i lördags i Kunskapskanalen. Naturligtvis hade jag inte sett dem, men tack, tack, tack för SVT Play!

Jag såg del tre i serien i söndags kväll. Så intressant det var! Egentligen var det inte någon ny fakta, men jättekul att höra en engagerad, kunnig person berätta och visa och sätta in saker i ett sammanhang. Det här tredje avsnittet handlade om norra Spanien och den modernare konsten, som Goya, Gaudí och Picasso, och den stora betydelsen av krig och religion.

Det första handlade om Andalusien. Här berättades om det moriska arvet och dess betydelse för Spaniens och Europas konst. Och inte bara konsten förresten, utan även byggande, mat, odling och en massa andra aspekter av livet. Det var också jätteintressant, och jag blev verkligen sugen på att åka tillbaka till Córdoba, Sevilla och Granada. De typiska randiga bågarna i moskéerna, ornamenen och mosaikerna är väldigt snygga, tycker jag.

Del tre ligger fortfarande ute, men bara fram till 21 augusti, så skynda er om ni vill se den! Ettan och tvåan är borttagna, SVT har alltså bara licens att visa dem i en vecka. Att ettan låg kvar när jag tittade på den igår morse var alltså ett misstag. Tur för mig!

Fler mål för arkitekturvallfärden

Två av mina favoritarkitekter har flera intressanta byggnader i Spanien. Eftersom Spanien är liksom ”mitt land” genom många resor och språkstudier tycker jag att en liten vallfärd runt landet vore på sin plats.

Ju mer jag tänker och läser, desto fler mål kommer upp på min lista. Jag har tänkt på den här drömresan som min Calatravaspaning, men nu när jag har upptäckt Zaha Hadid får jag väl döpa om den till arkitekturspaning eller så.

Korridor av Zaha hadid på Hotel Puerta América i Madrid

Min senaste upptäckt är hotellet Silken Puerta América i Madrid. Här är varje våning formgiven av olika designers, våning 1 av Zaha Hadid. Det står att man kan välja vilken våning man vill bo på, men när det kommer till kritan är det bara Zaha Hadids våning och den högst upp, med svindyra sviter (för upp till 2000€ per natt!) som går att välja.

Alldeles billigt är det naturligtvis inte på våning 1 heller. Ett rum (det finns bara dubbelrum) kostar från 162€. Frukosten går på 21€. Men nog skulle jag kunna tänka mig att kosta på det för en natt. Rummen verkar finnas i vitt eller svart – men jag vet inte om man får välja. En bild visar ett orangefärgat badrum – men inte kan väl själva rummet vara orange också? Kolla biderna här.

Bild på en korridor på Silken Hotel Puerta Américs av  jeremytai, Flickr

Gamla tunnelbanor och nya

Vi gjorde ett snabbt stopp i Paris på väg till ridgården utanför Toulouse. Några turer med metron blev det naturligtvis. Parismetron är ju urgammal, från förra sekeskiftet. Och det märks!

Metron i Paris

Trångt, murrigt, tråkigt. Och värst av allt: trappor. Korta trappor och långa trappor. Rulltrappor hör till undantagen. En fasa för den med tunga resväskor. Nu finns det kanske modernare delar av metron också, jag har inte gjort några djupgående studier, men jag tror inte de skulle förändra helhetsintrycket nämnvärt.

Jämför med den underbara tunnelbanan i Stockholm. Den är jag verkligen fascinerad av. Jag har gjort ett par inlägg tidigare om den, här och här.

Läs också artikeln om konsten i tunnelbanan på Minabibliotek.se.

Dubais tunnelbana åkte jag i när jag var där i januari. Den är ju hypermodern, luftig och fräsch. På åtmistone ett ställe fanns det utsmyckning, bilder från stadens förflutna.

Några till har jag åkt, med det var väldigt längesedan. Jag kanske ska börja ägna mig enbart åt tunnelbaneturism, precis som en del reser i sina favoritförfattares fotspår eller bara besöker gravplatser eller slagfält?

Venedig – vi har sett det förut

Jag besökte Venedig i somras, för tredje gången i livet. Det är en otroligt speciell stad, men det är också en konstig känsla att vara där – även vid första besöket kändes det som om jag hade sett alltihop förut.

Venedig måste vara en av de bildmässigt mest utslitna  resmålen i världen. Och det ser ju ut precis som på bilderna! Ger man sig tid finns det säkert ett Venedig bortanför schablonbilderna, men vid de korta besök jag har gjort har jag inte sett mycket av det.

Ändå kunde vi inte låta bli att fotografera. Kanske kunde vi få till en bild som inte såg ut precis som alla dem vi sett förut? Det är dömt att misslyckas, men här är några försök i alla fall.

Gondoljär i Venedig

Vid Rialtobron i Venedig

Vid Rialtobron i Vendig

Den översta bilden tog min dotter, de andra tog jag (tror jag).

Alldeles bakom hotellet låg ett bostadsområde med ganska nya hus och utan kanaler. Så här är vi i alla fall inte vana att det ser ut i Venedig!

Bakgata i Venedig

Och på den här restaurangen var det inte bara turister som åt. Gäster kom i sina egna båtar, ett sällskap till och med i gondol (ingen turistgondol med guld och bjäfs, alltså)!

Restaurang i Venedig

Nordkette igen

Alldeles oavsett Zaha Hadids stationer, se mitt förra inlägg, är Innsbrucks  Nordkettenbana och hela området helt fantastiskt. Tänk att på ungefär en halvtimme ta sig från stadens centrum 560 meter över havet till 2256 meters höjd!

Första etappen sker med bergbana, sedan är det en lång och en kort linbanefärd innan man är ända uppe.

Linbana Nordkette

Nordkette

I området kan man ägna sig åt vandring, klättring och cykling. Och Flying Fox! Där kastar men sig ut från klippan upphängd i en vajer. Först sa jag att dottern inte fick, men alla andra gjorde det ju… och det var gratis.  Här flyger hon, 20 meter över marken.

Nordkettenbanan

I vintras skrev jag ett inlägg om arkitekten Zaha Hadid.  I det TV-program jag såg om henne visades några bergbanestationer hon ritat i Österrike, men jag noterade inte mer exakt var den där banan låg. Jag tänkte att det inte var så stor chans att jag skulle besöka en skidort i Alperna.

Så passerade min dotter och jag Innsbruck på väg hem från Italien. Staden ligger på knappt 600 meters höjd, men bergen reser sig brant alldeles intill stadskärnan. Vi begav oss till bergbanestationen, för att ta oss upp på högre höjder.

Och där var den plötsligt, Zaha Hadids fantastiska, glaciärinspirerade skapelse!

Nordkettebanan

Nordkettebanan

Nordkettebanan

Nordkettebanan

De tre översta bilderna är från den övre stationen, den understa från den nedre, inne i Innsbrucks centrum.

Jag kan tänka mig att effekten blir ännu starkare på vintern, när stationerna reser sig ur snölandskapet.