I går var jag sjuk. Jag mådde hemskt dåligt och blev väldigt gnällig och elak. C har alltid svårt att veta hur han ska hantera situationen när jag blir så där. Men till slut tog han till det enda som nästan alltid fungerar: prata om resor.
Han fick mig att börja tänka på vår stockholmsresa i april, om vilket hotell vi ska bo på och vad vi ska göra om det blir vackert väder och om det blir dåligt. Det fick mig för en stund att sluta tycka synd om mig själv.
Hotellet heter Clarion Collection Hotel Tapto och ligger vid Stadion. Det blir nog bra! Och vi flyger till Bromma, bekvämt.
Sista helgen i april måste det väl vara jättefint och vårligt i Stockholm. Vi ser båda fram mot att få uppleva staden till fots i vårsolen. Det har vi talat om många gånger under de senaste, iskalla veckorna. Utsikten från Söders höjder längtar jag efter, och det ska bli kul att se om C känner igen sig i sina gamla trakter kring studenthemmet på Gärdet och KTH.
Dessutom ska vi träffa en gammal vän som vi träffar alldeles för sällan. En öl på Monks café blir det nog också – de har över 2000 ölsorter, så vi ska nog kunna hitta någon ny, intressant – och en och annan god matbit. Jag har blivit så sugen på libanesisk mat efter Dubai. Jag måste fråga min bror om han vet någon trevlig sådan restaurang. Han brukar annars kunna få bra tips från sina arbetskamrater.
Världens högsta byggnad, den nyinvigda Burj Dubai, måste naturligtvis beskådas. Vi promenerade dit från tunnelbanan lite före solnedgången. Burj Dubai ligger alldeles brevid det nya, jättestora köpcentrat, Dubai Mall. Men det finns ingen gångväg från tunnelbanestationen dit. Antingen måste man gå en lång omväg, eller gena över hårt trafikerade vägar och förbi byggarbetsplatser.
I onsdags morse kom jag tillbaka till Umeå, efter fem dagar i Dubai. Det var lite brutalt att konfronteras med all snö och kyla. Det blåste ordentligt när vi landade, och den lilla sträckan från planet in till terminalbyggnaden var en utmaning för våra sommarskor.
Hon har också ritat några hus, som är tänkta att uppföras i Dubai. Eller var, rättare sagt. En massa byggprojekt är ju avbrutna där nu. En märklig sak med Dubai är att flera av de byggnader man ofta ser på bild, bland annat Zaha Hadids Signature Towers – de tre skyskraporna, som liksom vrider sig runt varandra – inte finns i verkligheten än!
Dofter väcker associationer som ingenting annat. Det märker man inte bara till jul, utan också i samband med resor. Visst väcker det härliga minnen att titta på foton från tidigare resor eller att plocka fram någon pryl eler plagg man köpt utomlands. Men det som händer inom mig när jag känner en lukt som jag förknippar med ett särskilt resmål eller resa är ännu starkare. Jag blir liksom för en sekund förflyttad till en annan plats.
När jag är sjuk under höst och vinter brukar jag längta bort. Jag bläddrar i resekataloger och guideböcker, studerar kartor och läser tidtabeller. Det är soliga resmål som hägrar då.
Restankar 