Etikettarkiv: Sverige

Stockholm central

De flesta av oss har nog passerat centralhallen på Stockholms central någon gång. Själv kan jag tänka mig att jag gjort det något hundratal gånger. Att det finns målningar längs östra väggen har jag sett i förbifarten, men jag har aldrig riktigt lagt märke till dem förut. Så fick jag boken Retro Stockholm i julklapp, och där stor det om dem. Nästa gång jag passerade höjde jag blicken – och kameran.

Det är åtta målningar, gjorda av John Ericsson och Natan Johansson i samband med  byggandet av den nya centralhallen 1927. Motiven är från olika delar av Sverige, som jättestora vykort.

Saltoluokta, målning på centralstationen i Stockholm
Saltoluokta mot Stora Sjöfallet

Vedasjön, målning på centralstationen i Stockholm
Vedasjön, Nordingrå

Åreskutan, målning på centralstationen i Stockholm
Åreskutan

Leksands kyrka, målning på centralstationen i Stockholm
Leksands kyrka

Uddeholms herrgård, målning på centralstationen i Stockholm
Uddeholms herrgård

Vadstena slott, målning på centralstationen i Stockholm
Vadstena slott

Varbergs fästning, målning på centralstationen i Stockholm
Varbergs fästning

Dybäcks herrgård, målning på centralstationen i Stockholm
Dybäcks hergård

Läs mer om centralstationen, dess byggnader och konst på Wikipedia.

Omslagsbild Retro StockholmMycket annat kul hittar man i boken, se trailer här.

Mera Plensa i Sverige

Nu finns det en sittande filur till av Jaume Plensa i Sverige. House of knowlege heter den och finns sedan i maj vid Textile fashion center i Borås. Läs och lyssna på Sveriges radios hemsida.

Sedan tidigare finns Nosotros på Umedalen skulptur i Umeå. Se mitt tidigare inlägg Skulpturparken. Förra årets utställning på Umedalen skulptur ägnades helt åt Plensa. Hans Yorkshire soul II, som man kan se i inlägget Jaume Plensa i Umeå finns tyvärr inte kvar.

En broder till Nosotros och House of knowlege har jag sett i Zaragoza, se inlägget Jaume Plensa.

Livsstilsshopping

Jag åt lunch på Umeås nya, halvfärdiga galleria igår. Den heter Utopia och lanserades med något sorts sagotema. Det känns både obehagligt och löjligt, tycker jag. Shoppa dig lycklig, va? Jag tror inte den marknadsföringen lyckas särskilt bra.

I Stockholm finns en rätt ny galleria som heter Mood. Namnet och konceptet är släkt med vårt Utopia. Jag var där i somras, och det var helt folktomt där inne.

image

Jo jo. Och om inte budskapet gjorde mig tillräckligt mörkrädd så gjorde toaletterna det.

image

image

Vad var tanken här?

Jaume Plensa i Göteborg

Jag har haft tankarna på annat håll ett tag. Men nu hittade jag några bilder från i somras, som jag bara måste lägga ut. Min käre Jaume Plensa har gjort ett verk i Göteborg, som jag är lite kluven till. Det är tre figurer på pelare, placerade framför Hotel Post, gamla posthuset vid Drottningtorget.

plensa framför posthuset

plensa dröm dag
Lite skumt att de sitter så högt upp. Och på natten lyser de i olika färger, som skiftar hela tiden!

plensa natt
Effektfullt. Men är det inte lite plastigt?

Det lär finnas några liknande på Place Masséna i Nice, men de har jag inte sett.

Plensas trädkramare i Umeå tycker jag i alla fall mycket bättre om.

En liten resa…

..är också en resa. Och en sådan har jag gjort i dag. Sämre har jag varit på.

I Sörböle utanför Umeå finns det sol, glittrande vatten, fina stugor och trevliga arbetskamrater.

Det verkar också finnas hundar som man ska akta sig för..

och glada igelkottar.

Jaume Plensa i Umeå

Skulpturparken i Umeå, Umedalen skulptur, som den egentligen heter, genomför vartannat år en ny utställning. Dessutom finns många permanenta verk. Jaume Plensas Nosotros, som jag visat i ett tidigare inlägg, ingick i 2010 års utställning. Det blev väldigt omtyckt, och har nu köpts in och ingår i den permanenta samlingen. Något annat skulle nästan ha varit omöjligt, tycker jag. Den har blivit en sådan naturlig del av platsen.

Dessutom har årets utställning helt ägnats år Jaume Plensa – ett grepp jag verkligen gillar! Det var vernissage idag, och vi fick en visning av den utomordentlige Ivar Torneus. Fantstiskt roligt, och vilka fina skulpturer!

Heart of trees av Jaume Plensa

I trädgården bakom IKSU spa sitter de här tre versionerna, antagligen av konstnären själv. De är kompakta och ogenomskinliga, till skillnad från de flesta av Plensas verk. Men på kroppen har de ”tatueringar” av bokstäver, som bildar namn på kompositörer.

Heart of trees

De tre omfamnar varsitt träd, som när de växer skulle kunna ta med sig figurerna uppåt, som själen kan växa och lyfta en person trots kroppens begränsningar. Eller nåt sånt.

Yorkshire soul II

Yorkshire soul II är släkt med Nosotros  (och El Alma del Ebro, floden Ebros själ, som jag såg i Zaragoza), en sittande figur med uppdragna knän sammansatt av tecken från åtta olika alfabet. Men den här sitter på en sten  och bokstäverna liksom flyter ut över den.

Bienvenido, Jaume Plensa!

Järnvägsstationer

Jag älskar att vara på järnvägsstationer. Vissa mer än andra. Jag tycker om att titta på dem från utsidan också. Vad olika de är! Samtidigt finns det några huvudtyper som återkommer på många ställen. Detta är något jag borde sätta mig in mer i.

Ämnet aktualiserades förra veckan, när jag var i Västervik.

Bild

Lite ovanlig, väl, med den där tredje våningen och balkongerna? Den är ritad av Adolf Emil Melander, som ritade många stationer i Småland, bland annat Eksjö.

Men den har en våning mindre, och ger därmed ett helt traditionellt intryck.

I boken Stationshus av Gunilla Linde Bjur och Krister Engström kan man studera ämnet närmare. Det ska jag genast göra – eller så fort den kommer in på biblioteket, den är DYR. Fast jag kanske köper ett ex till brorsan, det skulle han gilla.

Bild

Bilden på Eksjö station kommer från Wikimedia commons.

Ett hus jag kommer att sakna

VF-husetDet här huset har jag kanske sett för sista gången. Förberedelserna för rivingen av VK-huset, även kallat Thorénska huset, i Umeå är i full gång. När jag kommer hem från Spanien om en dryg vecka är det nog borta.

Det är stora förändringar på gång i Umeås centrum. Arbetet med grunden för det nya kulturhuset ska snart påbörjas, den ovan  nämnda rivningen är första steget i om- och utbyggnaden av gallerian Kungspassagen, ett badhus i centrum ska det bli och flera nya hotell. Vi har också fått en ny järnvägsstation och den gamla byggs om.

Umeå har en tradition av kraftiga protester från röststarka medborgare så fort man planerar en förändring av staden. Det kan vara en rivning, en nybyggnad eller en ny vägdragning. Jag vet inte om det är mer här än i andra städer, men det är i alla fall väldigt förutsägbart. Dragning av en ny forbifart runt västra delen av staden är nog det hetaste nu, tätt följt av flytten av biblioteket till det nya kulturens hus.

Jag tycker själv att en stad ska förändras, utvecklas och förtätas. Jag gillar själva begreppet stad, en tät samling av många människor, där stor variation är accepterad och det finns många möjligheter. De reflexmässiga protesterna mot all förändring gör mig bara trött.

Men just när det gäller rivningen av det här huset tycker jag det är lite sorgligt. Det är ett äkta funkishus, inte så iögonenfallande men med en alldeles speciall karaktär. Olika tider måste få sätta sina avtryck i stadsbilden, och med VF-huset försvinner en stor del av en epok.

Nätterlund grand tour del 2

Våg av Dag A Birkeland är ett annat konstverk som förändras helt när man går runt det. De bilder jag har sett är tagna ”framifrån”, så här:

Våg

Men det blir intressantare från ett annat håll, så här:

Våg
Eller så här:

Våg

I Skuleskogen, synlig från E4:an, står Catrin Anderssons Med näsan mot iskanten.

Med näsan mot iskanten
Vad titeln syftar på vet jag inte. Och egentligen är den finast sedd från vägen, där den skymtar fram med alla sina färger. Särskilt häftig är den tydligen i mörkret, den är belyst.

Med näsan mot iskanten

Lite roligt ändå så här!

Så ett sista verk: Blixt av Anna Stake, som står vid Bjästaskolan,

Blixt
Solen tittade lägligt fram just då!

Nätterlund grand tour

Som jag skrivit om förut börjar det område som tidigare var Sidensjö och Nätra kommuner, nu en del av Örnsköldsviks kommun, bli nerlusat med konst. Anledningen är Jonas Nätterlunds donation, vars avkastning ska gå till just detta ändamål.

18 fasta utsmyckningar och ett antal tillfälliga installationer har det hittills blivit. I måndags åkte jag, min sambo och hans syster och svåger på en rundtur och beskådade de flesta av dem.

Jag ska inte plåga mina eventuella läsare med en fullständig redovisning. Men jag vill visa några av mina favoriter.

Jag gillar när konst samverkar med omgivningen, antingen det är natur eller arkitektur. Här är två konstverk som gör det, där i själva verket placeringen är en del av upplevelsen:

Två bryggor
Två bryggor

Den här heter Två bryggor, med undertiteln Skatten finns där de två möts. Den är gjord av Monica Gora och är från 2005, placerad vid rastplatsen i Näs, Sidensjö.

Arch
Arch av Claes Hake, från 2002. Ser man bara dessa granitbågar från E4:an blir intrycket mest att de är väldigt, väldigt stora. Om man ger sig tid att stanna och gå runt dem får man helt andra perspektiv. Jag klev runt länge där på åkern, och för varje ny vinkel såg de annorlunda ut.

Arch

Fortsättning följer!