De flesta av oss har nog passerat centralhallen på Stockholms central någon gång. Själv kan jag tänka mig att jag gjort det något hundratal gånger. Att det finns målningar längs östra väggen har jag sett i förbifarten, men jag har aldrig riktigt lagt märke till dem förut. Så fick jag boken Retro Stockholm i julklapp, och där stor det om dem. Nästa gång jag passerade höjde jag blicken – och kameran.
Det är åtta målningar, gjorda av John Ericsson och Natan Johansson i samband med byggandet av den nya centralhallen 1927. Motiven är från olika delar av Sverige, som jättestora vykort.
Saltoluokta mot Stora Sjöfallet
Vedasjön, Nordingrå
Åreskutan
Leksands kyrka
Uddeholms herrgård
Vadstena slott
Varbergs fästning
Dybäcks hergård
Läs mer om centralstationen, dess byggnader och konst på Wikipedia.
Mycket annat kul hittar man i boken, se trailer här.
Den är utsprängd som ett enda sammanhängande, 20 meter brett bergvalv. Det är förberett för en uppgång till. Den känns enorm, och så här på en söndag närmast ödslig.
Den brunröda färgen (enligt konstnären inspirerad av Skarpnäcks tegelbebyggelse) är varm och fin, men den uppväger inte intrycket av ödslighet och granitbänkskulpturernas hårdhet. På sätt och vis tycker jag det här är snyggt, och det har en mycket speciell karaktär. Men det är inte trivsamt.
I gången över spåren ligger det granitblock lutade mot väggen. Märkligt! Väggen är vit och se lite smutsig och sliten ut, och jag får en känsla av att stenarna har lagts dit i väntan på att forslas någon annanstans, där de hör hemma.
Restankar 