Etikettarkiv: Sverige

Kartor och gatuvyer

Jagt ska snart åka till Göteborg, och jag funderar på att hyra cykel, så jag laddade ner cykelkartor och kollade lämpliga cykelvägar genom cykelreseplaneraren på trafiken.nu.

Sedan roade jag mig med att följa de rekomenderade vägarna genom att vandra runt i gatubilderna på Hitta.se.

Medan jag höll på kom C och undrade om man kunde besöka Stockholm också, och om hans gamla studenthem på Gärdet fanns med. Det fanns det.

hitta studentbacken2

Det här är en funktion jag verkligen gillar. Det är enkelt att styra runt den lilla figuren på kartan och vrida honom runt, och gatubilden ändras direkt. Man har total koll på var man är och vad man ser. Dessutom ser man direkt på kartan vilka gator som är fotograferade, de är markerade med blått.

Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund är inlagda än så länge.

Det finns ju en liknande funktion på Google Earth. Visst är det härligt att kunna dyka ner i panoramabilderna och sedan vandra gatan fram. Precis som man kan vrida runt figuren på Hitta.se kan man dra sig runt i Google Earths panoramabilder. Men man har inte alls koll på var man är på kartan. Vill man se var man är måste man gå ur panoramaläget och sedan zooma ut.

Eller är det något jag har missat? Man kan få upp ett fönster under bilden med satellitkartan från Google maps. Men det finns inget som märker ut var man är, och kartan ändras inte när man vandrar vidare, utan man måste uppdatera. Det finns alltså ingen riktig koppling mellan de två.

Liknande funktion som i Hitta.se finns på Lokaldelen.se. Här finns några fler städer med, men man kan bara vandra på några få gator i varje stad. Men det är en bra början! Är det någon som känner till sådana här kartor för andra delar av värden? Sverige kan ju inte vara unikt. Jag sökte lite på ”street view” och olika städer. För London hittade jag något som heter Seety. Där följer kartan med, men bilden ligger ovanpå kartan, så man ser ändå inte var man är.

Fina 3D-flygbilder har jag hittat på Multimap, men det ju inte riktigt samma sak.

hitta saluhallenDet har då och då diskuterats om det är OK att Google och liknande tjänster lägger ut bilder så här. I början var många upprörda över att igenkännbara människor fanns på bilderna. (Att någon kan bli upprörd över att ens hus syns, som i en kommentar till en artikel i Västerbottenskuriren, är väl bara ett utslag av den vanliga ”klaga på allt för att väcka debatt”-andan – eller är jag naiv?) Nu suddar Google ansikten och raderar bilarnas registreringsskyltar. Men det gör inte Hitta.se! Se skärmdumpen här från utanför saluhallen i Göteborg.

Stockholmsboken

tunnelbanekartaNu har jag fått Upplevelser med Stockholms tunnelbana av Lotta Jernström, som jag beställde för en vecka sedan. Det här blir jättekul nästa gång jag åker till Stockholm! Jag måste hejda mig själv lite, för nu ska jag snart till Göteborg, och det är den resan jag ska koncentrera mig på. Men lite har jag tittat i boken, och den är verkligen en guldgruva.

Upplevelser med Stockholms tunnelbanaNär jag läser vanliga stockholmsguider hittar jag inte så mycket nytt. I den här boken är nästan allt nytt för mig. Visste ni till exempel att i Västertorp (stationen mellan Hägerstensåsen och Fruängen, hade aldrig ens hört talas om den) finns Stockholms största permanenta skulpturutställning? Eller att Stockholms kommuns högsta naturliga punkt, Vikingaberget,  77,2 meter över havet, ligger i Vårberg? Detta är bara slumpvisa nerslag efter fem minuters bläddring.

Blandningen är stor. Författaren skriver om bostadsområden och intressant arkitektur, skolor, shoppinggallerior, småaffärer, cafeer, bad, natur och konst. Och det är inte bara en uppräkning, utan allt sätts in i ett sammanhang.

Däremot står det mycket mindre än jag förväntade mig om själva stationerna, ofta ingenting. Men dem finns det ju andra böcker om.

Det här är ingen bok för tunnelbanenördar, utan för alla stockholmare och besökare som vill upptäcka något nytt.

Ny stockholmsbok i min smak

Upplevelser med Stockholms tunnelbanaLäste just i Aftonbladet om en ny bok som verkar vara helt i min smak: Upplevelser med Stockholms tunnelbana: en guide. Den är på 250 sidor och handlar både om själva stationerna och om det som finns där man kliver av.

Den ska jag skaffa! Visst klarar jag mycket väl av att turista via tunnelbana utan någon bok (se mitt tidigare inlägg om Tensta tunnelbanestation) och visst finns det andra böcker om tunnelbanan, men jag tror jag skulle gilla den här skarpt.

Det är en annan bok, som just komit ut, som jag också måste ha: min favorit Thomas Gustafssons Spanien – en färd genom historien. Jag beställer dem båda två, genast!

Min hemma-oas

En hel vecka med sommarväder. Den kom som en extra present, så här när semestern är slut och alla redan hade gett upp hoppet om att få tanka lite sol och värme här hemma den här sommaren. Jag har försökt suga ut så mycket som möjligt av den. Tagit kompledigt för att bara vara ute, flexat ut och åkt till havet, tagit långa cykelturer.

slingerväxterMen framför allt har jag suttit på min balkong. Egentligen begär jag inte så mycket mer av livet just nu… Flera kvällar har jag suttit ute till tio, ensam, med C. eller med goda vänner.

Det är nu mina odlingar är som finast. De blandade slingerväxterna jag sådde i början på sommaren, och som ända till för några veckor sedan inte såg ut att bli mer än ett skämt, har nu brett ut sig ganska ordentlig och söker sig upp längs spaljén. Jämför med hur de såg ut i midsomras.

Tomatplantorna jag fick av C:s syster är fina, men så många tomater är det inte på dem än. Hoppas det blir några fler. Hinner de inte mogna innan frosten kommer gör det inte så mycket. Det brukar fungera att ta in hela plantorna och låta tomaterna mogna inne. Ett år skördade vi nästan ända fram till jul!

augustibalkong

Cykelsemester

cykelUnder en cykeltur i dag började jag tänka på hur skönt det kan vara med cykelsemester. Jag har varit ute fem gånger, om jag inte minns fel. Två gånger i Halland, en gång i Västergötland, en gång i Dalarna och en södra i Tyskland.

Siljan runt är en bra tur. Lagom dagsturer (sådär 3-4 mil) mellan vandrarhemmen, fyra stycken jämt fördelade runt sjön  (se STFs hemsida), och lättcyklade vägar, vad jag minns. Tyvärr regnade det en hel massa, och jag blev jätteförkyld.

Tysklandsturen var ett riktigt stort projekt. Vi skickade cyklarna med tåg till Augsburg och de kom fram som de skulle. Det skulle inte gå nu. SJ tar emot cyklar på vissa tåg på somrarna, men norrlandstågen är inte med bland dem. Men då var det inga problem. Vi cyklade några dagar, mycket upp och ner och mycket växlande väder. Efter en extra regnig dag fick C. inflamation i en hälsena, så cyklingen tog slut i Friedrichshafen vid Bodensjön.

Cykelturerna i Halland var de vädermässigt bästa. Vi hann inte så många mil varje dag, men det behövs liksom inte där. Det är bara några få mil mellan städerna, och det finns gott om vandrarhem och liknande. Jag har bott på vandrarhemmet i Åsa och på Fästningens vandrarhem i Varberg. Ett som jag gärna skulle vilja besöka är Kvarnens vandrarhem, Olofsbo, Falkenberg. Den gamla kvarnen har jag passerat en massa gånger, även på cykel, men då var den inte vandrarhem.

Vill man följa kusten kan man långa sträckor följa den gamla E6:an, alltså bra asfaltväg men måttligt med trafik, utom kanske under värsta semestertiden. Det finns fyra skyltade cykelleder genom Halland, väl beskrivna i en broshyr, som kan beställas kostnadsfritt från halland.se eller ladda ner som pdf.

Jag var mycket i Halland som barn. Vi hade stuga i Espevik norr om Varberg, och hälsade ofta på släktingar som semestrade på andra håll i Halland. Ett ställe jag minns som riktigt härligt är Haverdalsstrand norr om Halmstad. Den ligger i ett naturreservat och har, som jag minns det, fantatiska vågor.

Läs mer om cykelleder och cykelturism hos Svenska cykelsällskapet och Cykelfrämjandet.

Sevärt under jord

Visst kan man turista på orter man känner väl. De stora sevärdheterna, som man antagligen skulle ha sökt upp om man besökte staden för första gången, kanske inte lockar. Har man varit några gånger i Stockholm har man inte kunnat missa Globen, Slottet och Stadshuset. Kanske inte ens Skansen och Vasamuseet.

Men tunnelbanan då? Det är klart jag har åkt tunnelbana, ett oräkneligt antal gånger, trots att jag är uppvuxen i Göteborg. Först den gröna linjen när jag var barn och vi hälsade på farmor vid Gullmarsplan, senare den röda när mormor bodde på vårdhem i Vårberg och den blå till sommarjobbet i Sundbyberg.

Jag minns hur fascinerad jag var av den blå linjen när den var ny – den invigdes 1975. Den ligger ju under de andra linjerna vid T-centralen och många av stationerna har en grottliknande utformning. Senare upptäckte jag fler av stationerna. De har alla olika stil och stämning. Hallonbergen, där jag klev av när jag skulle till sommarjobbet, minns jag att jag tyckte var så ful. Bleka väggar med bilder som klotter och gräsliga rosa detaljer.

Tunnelbanestationer är ju ställen man passerar på väg någonstans. Men många är värda en extra blick. I januari i år klev jag av i Tensta. Så här ser det ut där:

tensta1

Syskonskap på olika språk

tensta3

tensta5

Tensta tunnelbanestation. Konst av Helga Henchen med temat ”En ros till invandrarna”, 1975.

Konsten i Stockholms tunnelbana är naturligtvis behandlad i många böcker och webbsajter. SLs broschyr om konsten i tunnelbanan är en bra introduktion. Boken En värld under jord från 2000 är jättefin och grundlig. Riktigt kul är också barnboken Mysteriet i tunnelbanan av Maria Hellstadius Wiberg, om konsttjuvar och skulpturer som får liv! Wikipedia har en en artikel om Stockholms tunnelbana i allmänhet, och en sida om varje station. Där får man spännande upplysningar, som hur långt under jord stationen ligger och hur långt det är från till exempel Kungsträdgården.

En helg i Sundsvall

Att bara komma bort ett par dagar är riktigt upplivande, även om det bara är till Sundsvall. Några timmar på bussen, där man inte kan göra annat än att bläddra i en tidning, fika och småprata. Ett bekvämt hotell, god middag och en liten pub-runda. Nog hade vi trott att det skulle vara lite mer vårväder, det var soligt men kallt och blåsigt. Fast det gjorde inte så mycket, vi trivdes ändå. Vi såg många märkliga fordon, som vårsolen hade lockat fram, och drack lokalbryggt öl på Irish pub (dock ingen höjdare).

På söndagen kunde vi inte undvika IKEA. Dit kommer man på en kvart med Birstapendeln. Men det var inte mycket vi ville ha där. Det kändes lite konstigt först, man är ju där för att shoppa! Men sen var det rätt skönt att bara gå runt och titta på allt vi inte behöver. Vi behöver faktiskt en ny soffa, men vi konstaterade snabbt att den får vi köpa någon annanstans.