Jag har inte gjort så många resor ensam. För sex-sju år sedan var jag några dagar i Barcelona ensam. Det var en jättefin resa, med många minnen som lever kvar. Det var en härlig känsla att sitta och äta friterade bläckfiskringar i vårsolen på torget utanför huset där jag bodde några sommarveckor tjugo är tidigare. Annars har jag alltid haft sällskap eller träffat någon jag känner på resmålet.
Fördelar med att resa ensam:
– Jag får bestämma precis vart jag ska gå, vad jag ska se (eller inte se). Jag får vela runt utan mål eller rusa iväg, för att jag just kommit på att det är något på andra sidan stan jag precis nu vill se.
– Tankarna får vandra som de vill.
– Jag får äta vad och när jag vill.
– Jag får åka tunnelbana och buss vart jag vill utan att någon undrar varför.
– Ingen har några synpunkter på vad jag handlar.
Nackdelar med att resa ensam:
– Ingen att tala med om dagens upplevelser. Det är en kliché, men att ”dela en upplevelse” är faktiskt något fint.
– Alltid äta ensam. Fast under dagen gör det mig oftast inte ett dugg,.
– Jag missar stadens kvälls/nattliv. Att som ensam kvinna sitta och äta en sen middag på en restaurang känns inte så bra. Det blir hellre en macka och ett mugg doppvärmarkokt te på hotellrummet. Att dra runt på barer ensam är inte heller min grej. Å andra sidan kommer man upp tidigt och får uppleva staden under morgontimmarna.
– Ingen att diskutera med om det blir problem.
– Det kan ju faktiskt hända att man blir sjuk eller råkar ut för något. Då är det skönt att ha sällskap.
Resor jag gärna skulle göra ensam:
Helsingfors. Fast brorsan, som rest till massor av städer, säger att den är tråkig. Jag tror i alla fall jag skulle gilla att ströva runt i Helsingfors alldeles själv och kolla in alla spännande byggnader jag sett på bild.
Spanien – Calatravaspaning. Vad många häftiga bygnader och broar av Calatrava som finns spridda över landet. Bilbao, Valencia, Barcelona… Ett tågluffarkort, och sen få åka kors och tvärs som jag vill. Det skulle vara toppen.
Köpenhamn. Där har jag varit många gånger, men det är många delar av stan jag aldrig har sett. De flesta besöken gjorde jag när jag var barn eller väldigt ung, och jag vet att jag ser saker med helt andra ögon nu.
Jag skulle alltså hålla mig till trakter där jag känner mig rätt så hemma, om jag reste ensam.
Den undre bilden är från Flickr, tagen av DanielaNob
I förra veckan fick jag sitta i två timma sent på kvällen och vänta på ett försenat tåg. Det blev oundvikligen lite diskussioner bland oss väntade om att resa i allmänhet och att resa med tåg i synnerhet. En medresenär sa ungefär så här: ”Jag har funderat på varför jag tycker så mycket om resor. Jag tror det är den påtvingade sysslolösheten. Det finns inte så mycket annat att göra än att ta fram sin bok”.
Restankar 