Kategoriarkiv: Hemma

Från vargavinter till naken asfalt…

…på så där en vecka. Det gör mig förvirrad. Vart ska jag rikta min längtan nu? Är det dags att köpa fröpåsar och planera balkonggrönskan? Spana efter de första snödropparna? Eller ska jag fortsätta att läsa sista minuten-annonser och sukta efter en solkick på sydligare breddgrader?

Jag måste erkänna att jag inte har sökt efter sista minuten-resor så ofta den här vintern. Dubairesan i januari gjorde susen. Jag har alltid tyckt att det har gett bätttre effekt på vinterhumöret att resa i november än i januari, men den här gången funkade januari riktigt bra. Det är väl annat som spelar in också.

Men det är ju bara mitten på mars än. Trots om jag vet att det alltid blir bakslag, även om det är april när snön börjar rasa från taken, så tror mitt hjärta att nu är det vår! Nu går jag och ställer ut stolarna på balkongen.

Dofter och minnen

Julfebern är här. I dag är det första advent. Vi har satt upp julgardinerna och lite lysande grejer i fönstren. Första ljuset är tänt,  glöggen och pepparkakorna avsmakade. Jag behöver inte så mycket för att få julstämning, men det ska vara rätt saker. Och ganska mycket handlar om dofter.

Dofter väcker associationer som ingenting annat. Det märker man inte bara till jul, utan också i samband med resor. Visst väcker det härliga minnen att titta på foton från tidigare resor eller att plocka fram någon pryl eler plagg man köpt utomlands. Men det som händer inom mig när jag känner en lukt som jag förknippar med ett särskilt resmål eller resa är ännu starkare. Jag blir liksom för en sekund förflyttad till en annan plats.

De starka rengöringsmedlen som ofta används (eller användes förut i alla fall)  i Spanien är en sådan lukt. Visst spanskt rödvin eller röken från franska cigaretter likaså. Doften av pinjebarr tar mig tillbaka till vår första utomnordiska resa, som var till Madeira. Den koncentrerade lukten av dieselavgaser på bildäcket på en färja eller den speciella, svårdefinierade doften av tåg väcker väldigt starka semesterkänslor.

Sist jag var i Barcelona använde jag duschkräm med ingefärsdoft. Visserligen inköpt på Bodyshop i Sverige, men det spelar ingen roll. Jag använde den första gången i Barcelona, så det är där den doften hör hemma. Jag sparade länge och snålade på flaskan, men den tog ju slut i alla fall. Jag fick tag i samma doft igen får något år sedan, men jag tycker den luktar svagare, så den väcker inte lika starka känslor. Eller så är det mitt luktsinne som blivit sämre med åren…

Det mest speciella med doftminnen är att jag inte kan framkalla dem med viljekraft. Hur det ser ut på en plats minns jag ofta på ett ungefär, men jag kan inte säga hur det luktar där. Inte förrän jag känner en doft, och plötsligt vet jag precis var jag känt den förut.

Bilden: Tensta T-banestation. Tunnelbanor har en alldeles egen lukt, som etsade sig fast i mitt doftminne under barndomens stockholmsbesök.

Lite krasslig

Ponta NegraNär jag är sjuk under höst och vinter brukar jag längta bort. Jag bläddrar i resekataloger och guideböcker, studerar kartor och läser tidtabeller. Det är soliga resmål som hägrar då.

Nu gör jag inte det. Nu är det bara en månad kvar till jul, och det är alltid trevligt, även om jag inte är någon fanatisk julfirare. Nyår gilla jag också. Och i jaunari åker jag ju till Dubai! Så jag är kanske nöjd med framtidsutsikterna just nu.

Men vi får väl se om den här förkylningen bryter ut på riktigt. Då åker nog resekatalogerna fram ändå.

Bilden är från när vi var i Ponta Negra i Brasilien för fem år sedan.

Det har varit ont om restankar på sista tiden

Jag trodde inte det kunde gå så lång tid utan att jag tänker på resor och längtar efter att resa. Men så har det varit nästan hela oktober.

Vi har haft fullt upp med att hjälpa mamma att flytta, forsla bort alla grejer hon inte vill ha kvar och allt annat som en flytt för med sig. Sedan gav vi oss på att byta sovrum här hemma och måla om ett av rummen. Dessutom har det varit intensivt och rätt mentalt krävande på jobbet.

Men det lustiga är att mitt i alltihop har jag faktiskt, hux flux, gått och bokat en resa!

Jag ska åka med två vänner till Dubai i januari. Det känns jättemärkligt och lite overkligt. Jag som alltid tänker och drömmer och planerar i evighet annars. Men nu är det verklighet och inga drömmar. Åh, vad det ska bli kul!

Ankomst

I morse passerade jag järnvägsstationen just när tåget kommit in. Bara att se det där vid perrongen gjorde mig glad.

Vid övergångssstället stod flera personer med väskor eller ryggsäckar och väntade. Lite vid sidan av stod en ung tjej med resväska på hjul och en karta i näven. Hon såg sig omkring, jämförde det hon såg med kartan och stegade sedan iväg. Första gången i en ny stad? Tillfälligt besök eller studier?

I alla fall önskade jag för en stund att jag var hon!

nattagetDet här tåget var det jag såg, fast här är det fångat i en lite nordligare miljö och kallare årstid. Hämtad från SJs hemsida, foto Kasper Dudzik.

Min hemma-oas

En hel vecka med sommarväder. Den kom som en extra present, så här när semestern är slut och alla redan hade gett upp hoppet om att få tanka lite sol och värme här hemma den här sommaren. Jag har försökt suga ut så mycket som möjligt av den. Tagit kompledigt för att bara vara ute, flexat ut och åkt till havet, tagit långa cykelturer.

slingerväxterMen framför allt har jag suttit på min balkong. Egentligen begär jag inte så mycket mer av livet just nu… Flera kvällar har jag suttit ute till tio, ensam, med C. eller med goda vänner.

Det är nu mina odlingar är som finast. De blandade slingerväxterna jag sådde i början på sommaren, och som ända till för några veckor sedan inte såg ut att bli mer än ett skämt, har nu brett ut sig ganska ordentlig och söker sig upp längs spaljén. Jämför med hur de såg ut i midsomras.

Tomatplantorna jag fick av C:s syster är fina, men så många tomater är det inte på dem än. Hoppas det blir några fler. Hinner de inte mogna innan frosten kommer gör det inte så mycket. Det brukar fungera att ta in hela plantorna och låta tomaterna mogna inne. Ett år skördade vi nästan ända fram till jul!

augustibalkong

Att överge sin balkong

I morgon bär det äntligen av. Nu, när det ser ut om om sommaren ändå ska komma igång här, reser vi till regniga England.

Det är inte ett alldeles enkelt val att resa från Sverigen den här årstiden.  Jag är väldigt förtjust i vår balkong, och försöker få den att blomstra ordentligt. Att sitta i grönskan under ljumma sommarkvällar är någon jag drömmer om hela vintern. Men i år har växtligheten på balkongen inte utvecklat sig som jag hoppats.

DSC00347

Det här är blandade slingerväxter, som enligt påsen ”på kort tid kan klä in en hel balkong”. Hah! De eländiga har inte växt en tum sedan jag planterade ut dem.

Mamma har lovat vattna alla växter medan vi är borta. Kanske väntar oss en överaskning när vi kommer hem…